Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Frankrike: från kejsardömet till Kommunen - 4. Tyskland: undantagslagarnas period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND: UNDANTAGSLAGARNAS PERIOD
31
Versailles, där sedan krigsrätterna börja sitt verk med
avrättningar, deportationer till Nya Caledonien och andra
straff av alla slag och grader det var segrarnas
slutuppgörelse med Kommunen.
–-
Blott helt enstaka ljödo vid tiden för dessa vilda
repressalier, varigenom den franska bourgeoisin trodde sig
ha för en mansålder gjort upp räkningen med socialismen
i Frankrike, de stämmor, vilka ville döma Kommunen
rättvist. Victor Hugo var en bland de få, som gisslade
Versaillarnas illdåd lika väl som Paris’ brand. Men Bebel
förklarade i tyska riksdagen, under hånskratt och larm,
att den dag skulle komma, då Kommunens fältrop: »Krig
mot palatsen, fred åt hyddorna, död åt nöden och
arbetsplikt för alla», skulle föras fram av hela Europas
proletariat. De orden voro, sade i sin tur Bismarck,
»blixtstrålen», som klargjorde för honom att socialdemokratin
var en oförsonlig fiende till samhället sådant han ville ha
det inrättat.
4. Tyskland: undantagslagarnas period.
Pariserkommunens tragiska slut, som för en tid
förlamade den franska arbetarrörelsen, gav tvärtom i
Tyskland ny fart och näring åt socialdemokratin, som där
efter krigets och kejsardömets upprättande utbredde sig till
alla större industriorter i landet.
Redan vid valen till den tyska riksdagen 1874 föllo
på socialistiska kandidater 351,081 röster, vilket gav
myndigheterna ett nytt problem att fundera över. Bismarcks
ursprungliga toleranstaktik mot den Lassalleska agitationen
dugde tydligen icke längre. Partiet måste bekämpas. Men
huru? I Preussen var det nog att bringa i användning
föreningslagen av 1856. Statsadvokaten Tessendorf väckte
1875 åtal mot den Allmänna tyska arbetarföreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>