Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Socialismen i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
SOCIALDEMOKRATIN
kallat bildandet av ett nytt politiskt parti: Independent
Labour Party (I. L. P.), med Keir Hardie som främste
ledare. Detta sökte anknytning med den fackliga,
kooperativa och nykterhetsrörelsen och slog an en folklig ton utan
all dogmatism. Men trots denna mera praktiska läggning
uteblev dock till en början även här den väntade
anslutningen. Vid valen 1895 miste Keir Hardie sin plats i
parlamentet, och ingen enda av partiets 28 kandidater gick
igenom (lika litet som någon av S. D. F:s 4); John Burns.
valdes med liberalt understöd.
Den internationella kongressen i London 1896 visade
följaktligen en engelsk delegation, som ingalunda hade
Englands arbetarmassor bakom sig. Det stora
maskinarbetarförbundets nederlag i försöket 1897 att på strejkens
väg erövra 8-timmars-dagen bidrog dock till att vidga
blicken för den enbart fackliga aktionens otillräcklighet,
och på fackföreningskongressen i Plymouth 1899
genomdrevs från socialistiskt håll ett beslut att inkalla en
konferens av ombud för fackliga och socialistiska
organisationer, för att överväga hur antalet arbetarrepresentanter
i parlamentet måtte kunna höjas. Denna konferens hölls
år 1900 och ledde till bildandet av en »Labour
Representation Committee», som 1905 ändrade sitt namn till Labour
Party. Detta är en sammanslutning av de fackliga och
socialistiska organisationer, vilka vilja samverka för val av
parlamentsmedlemmar från någon av de anslutna
grupperna, på villkor att dessa förbinda sig att bilda en egen
självständig parlamentarisk grupp och att framträda för
valmännen enbart som arbetarkandidater. Från S. D. F.
fordrades därutöver en socialistisk principförklaring.
Flertalet ansåg dock detta olämpligt och ägnat att hålla borta
fackföreningar, som man just ville vinna för socialistisk
arbetarpolitik, varefter S. D. F. 1901 utträdde ur L. P.
(som det nya partiet vanligen kallas). Men I. L. P. (bortåt
80,000 medlemmar) och F. S. (Fabian Society) kvarstå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
