Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
SOCIALDEMOKRATIN
1898 visade, trots alla de klerikalas ansträngningar, att
arbetarpartiet stod fast i sina positioner. De närmaste
åren fylldes av kamp om proportionalismen, vilken även
socialdemokraterna krävde, men först i samband med den
lika rösträtten, som de efter 1893 med stigande kraft
fordrat. För de av valsättet listval med majoritetsval
nästan krossade liberala hade proportionalismen
däremot blivit en livsfråga, och den blev också införd år 1900.
Arbetarpartiet organiserade denna tid jättedemonstrationer
för ålderdomspensioneringen, men man kom ej längre än till
en pension på 18 centimer om dagen för medellösa över 65 år.
Valen samma år visade (efter den 3-gradiga skalan)
995,000 klerikala, 497,000 liberala och 467,000
socialistiska röster, med resp. 85, 34 och 31 deputerade. Men
ropet på lika rösträtt steg nu allt högre, då uppenbart en
minoritet satt vid makten med 3-röstsystemets tillhjälp.
De liberala stodo tveksamma och delade om de skulle gå
med eller mot arbetarna. År 1902 steg jäsningen bland
dessa till oroligheter, som påminde om 1886, och då
regeringen och högern i kammaren vägrade varje eftergift,
proklamerades än en gång generalstrejk. Men denna gång
var ställningen en annan än 1893. Arbetarna gingo
ensamma fram, borgargardena sköto utan tvekan på dem,
och efter tre dagar måste partiets generalråd råda de
300,000, som nedlagt arbetet, att återgå. Anfallet hade
misslyckats, men trupperna drogo sig tillbaka i god
ordning, och organisationen stod i stort sett orubbad.
Valen 1904 visade dock en liten nedgång i den
socialistiska röstsiffran (till 464,000), medan de liberala på en
mera folklig hållning vunnit terräng. Arbetarpartiets
ställning för övrigt var dock god, med talrika representanter i de
lokala förvaltningarna samt en daglig press på över 100,000
ex. Men framför allt stodo de kooperativa företagen, bland
vilka nu » Maison du Peuple» i Bruxelles gått förbi
»Vooruit» i omsättning, som en fast ryggrad för hela rörelsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
