Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Skandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVIEN
51
Valen 1903 blevo det första praktiskt-politiska
genombrottet. Röstsiffran steg till 24,500 över hela landet, och
4 stortingsmän valdes - icke från storstäderna, utan från
fiskare och arbetare i det nordligaste Norge! D:r Eriksen
och hans lilla grupp, till vilken snart den radikale
postmästaren Egede-Nissen slöt sig, tilltvang sig hastigt gehör
genom vass kritik mot både högern och vänstern.
»Socialdemokratens» ledning uppdrogs åt Olav Kringen, som
i Förenta staterna lärt att de socialistiska tankarna kunna
anpassas efter mycket olika miljöer.
Det kritiska året 1905 såg det broderliga bandet
mellan norska och svenska socialdemokrater befästas genom
uttalandena från partikongressen i Stockholm och sedan
ytterligare beseglas genom de svenska arbetarnas fordran
på fredlig uppgörelse. D:r Eriksen satt som sitt partis
representant i det stortingsutskott, som förberedde och
genomförde Norges fulla självständighet. Under krisens
fortgång slöt han sig emellertid till dem, som funno
Karlstadsuppgörelsen förödmjukande och röstade mot denna.
Häri stod dock arbetarpartiet icke enigt; tungt vägande
röster krävde att man först och främst tryggade freden
på halvön; på den sidan såg man också gränsfästningarnas
slopande som en viktig vinst för fredsidén. Vid 1906
års landsmöte visade sig denna mening ha flertal, men
man tog hänsyn till situationens svårigheter och återställde
enigheten kring en programpunkt, som i stället för det
förra »folkliga försvarssystemet» krävde »militarismens
avskaffande» samt internationella skiljedomstolar.
I försöket att få till stånd en norsk republik som
den riktiga konsekvensen av unionsupplösningen hade
socialdemokraterna bildat kärntruppen. Valen 1906 visade
att partiets hela hållning och ej minst den gamla
liberalismens upplösning, sedan dess nationella uppgift fyllts, hade
tillfört socialdemokratin skaror av nya anhängare.
Röstetalet växte till 43,000, och 10 stortingsmän valdes, vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
