ÖVRIGA LÄNDER 63 rösträtten. År 1905 var för Ungern det första kritiska året; oppositionen segrade vid valen, efter att ha lovat folket rösträtt, om den kom till makten. Men den var snart beredd att svika sitt löfte och måste påminnas därom bl. a. genom en jättedemonstration på hösten samma år av 100,000 arbetare framför parlamentet i Budapest. I trontalet 1906 lovade den nya regeringen »politiska rättigheter åt alla samhällsklasser». Nya val samma år sköto under trycket av socialdemokraternas agitation rösträttskravet än mer i förgrunden, och sommaren 1906 beslöt partikongressen politisk storstrejk, därest löftena skulle svikas. Ännu samma höst segrade slutgiltigt den allmänna rösträtten i Österrike, men försöken att klavbinda arbetarrörelsen fortgingo i Ungern jämsides med undanflykter och uppskov. Detta måste ju leda till en kris, som också kom 1908, då även Ungerns arbetare försökte den politiska storstrejkens vapen. De kunde göra detta så mycket säkrare som de sedan 1901 skapat en facklig organisation på bortåt 150,000 industriarbetare. Ehuru striden för den allmänna rösträtten när detta skrives ännu ej är helt slutförd, är dock dess utgång icke heller i Ungern längre tvivelaktig. Den ungerska socialdemokratins huvudorgan, »Nepszava», utgår daglig i Buda-Pest sedan 1905. Dessutom äger partiet ett 10-tal andra tidningar på diverse språk. * Åt socialdemokratin i den slaviska världen, främst Ryssland och Polen, kunna vi i denna framställning icke giva det rum dess betydelse annars skulle väl motivera. Den framträder där tills vidare under helt olika förutsättningar mot i det övriga Europa. Borgerlig frihet och rätt, som i Västern kämpats fram under liberalismens fälttecken, har i Östern blivit en fordran, som båres upp dels av en alltigenom socialistiskt färgad »intelligens», dels