Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Övriga länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
SOCIALDEMOKRATIN
av ett mer eller mindre klart socialistiskt kännande
proletariat, vilket naturligt sammanknyter sin efterlängtade
ekonomiska frigörelse med den allmän-politiska kampen
mot envälde och byråkrati. Kommer så härtill de
slaviska folkens ännu livslevande traditioner av ursprunglig
agrar-kommunism (den ryska bonde-kommunen, miren)
samt för de av de ryska tsarerna underkuvade
nationaliteterna, främst polackerna, de rent nationellt-politiska
frihetssträvandena, så visar sig ett virrvarr av inbördes olikartade,
var för sig nog så djupgående sociala krafter, bland
vilka socialdemokratin än framträder som ultra-ortodox
teoretiserande marxism, än villigt lånar sig åt
kampmetoder, vilka dess partivänner eljest överallt brännmärka som
demoraliserande uttryck för anarkismens åskådning om
» handlingens propaganda», än opportunistiskt söker
samförstånd med alla oppositionella grupper, än vägrar deltaga
i valen efter kringskurna valrättsbestämmelser med ett
ord: i det alltjämt jäsande och sjudande revolutionära
kaos har rörelsen knappt ännu funnit sig själv.
Socialismen har i Ryssland tidtals redan haft ett inflytande som
kanske ingenstädes; men den ryska revolutionens historia
är ännu alldeles för tidigt att skriva, och här måste vi stanna
vid några summariska notiser, som åtminstone må kunna
hjälpa att förstå händelser som komma.
–-
Ryssen Bakunins roll som den första Internationalens
desorganisatör och anarkismens apostel ha vi förut lärt
känna. Av annan halt var hans samtida Alexander
Herzen, som 1857 i London utgav Rysslands första fria
tidning, »Kolokol» (Klockan), vilken under Alexander II:s
något så när liberala tid övade stort inflytande i hemlandet
han förordade federalism och återgång till den
demokratiska och socialistiska ryska miren. Men när Herzen
1863 tog parti för det polska upproret bröts hans
ställning. Vid samma tid skrev Tschernischevsky, fängslad
som socialistisk kritiker, sin roman »Vad är att göra?»,
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>