Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetarlagstiftning, svensk, av fil. kand. M. Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid 1884 års riksdag föreslog Adolf Hedin en riksdagsskrivelse
med begäran om utarbetande av förslag till lagar angående skydd
och försäkring mot olycksfall i arbetet, ålderdomsförsäkring m. m.
Den kommitté, som med anledning härav tillsattes, avlämnade 1888
sitt synnerligen präktiga betänkande. Av dess förslag ledde
emellertid tillsvidare endast ett, »angående åtgärder för skyddandet av
arbetares liv och hälsa i arbetet», till lag. Utom stadganden rörande
skydd mot yrkesfara innehöll detta förslag även bestämmelser
rörande kontroll. Den inspektion, som kommittén hade tänkt sig, var
av mycket effektiv art. Men det förslag till förordning, som på
grundvalen av kommittébetänkandet förelädes 1889 års riksdag, var
i denna del betydligt förtunnat. Och vid propositionens behandling
i lagutskottet undergick lagtexten ytterligare förändring och
komplettering, så att den yrkesinspektion, som i Sverige infördes genom
den av riksdagen antagna lagen angående »skydd mot yrkesfara»
knappast är av verkligt effektiv art. (Om lagens innehåll, se art.
»Arbetarskydd»). Lagen liksom hela skyddslagstiftningen är f. n.
(1907) föremål för en k. kommittés revisionsarbete.
Till yrkesfarelpgen har, med anledning av en riksdagens
begäran, sedermera genom lag av 1895 det tillägget gjorts, att jämväl
all industriell rörelse, som utövas av staten eller kommuner, dragits
inom dess tillämplighetsområde.
* #
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
