Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Inledning. Socialism och liberalism för tjugu år sedan och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISM OCH LIBERALISM FÖR TJUGU ÅR SEDAN OCH NU 11
sig öfver de vanliga o. s. v.; och framför allt gör staten
sig till meddelägare i den arffallna förmögenheten genom
en vanligen progressiv arfskatt. Äfven i vårt land ha vi
ju en dylik; men progressionen är för svag (6 % som
maximum och i genomsnitt vida mindre) för att denna skatt
hos oss skulle vara någon mera betydande inkomstkälla
för det allmänna. Annat är förhållandet i England,
Frankrike m. fl. länder, där skatten, äfven pr hufvud af
befolkningen, lämnar intill tjugodubbla beloppet mot hos
oss, men där den också är genomgående mycket högre
och vid aflägsen släkt och stor förmögenhet utgår med
ända till 18 eller 20 %. En arfskatt af denna storlek kan
icke i egentlig mening kallas skatt, den är snarare att
betrakta som en konfiskation, en indragning till
statskassan af härrelöst gods, hvarefter först de enskilda
arfsanspråken lagligen få taga vid. Man kunde anmärka, att
staten äfven på detta sätt endast tager en mindre del,
högst en fämtedel af förmögenheten i fråga; men om det
samma upprepas, kanske redan om några år, vid arftagarens
död, så blir hela kapitalet snart betydligt reducerat.
Då man sålunda i själfva värket från ömse sidor
i så afsevärd mån närmat sig hvarandra, borde väl en
slutlig uppgörelse mellan socialdemokratien och de
borgerliga framstegspartierna icke längre synas otänkbar.
Det socialdemokratiska programmet borde från ömse sidor
underkastas en allvarlig och lidelsefri granskning, på det
att det äntligen måtte bli klart, i hvad mån dess
fordringar stå i öfverensstämmelse med våra dagars allmänna
radikala reformsträfvanden, i hvad mån icke. Det liberala
talet om socialismens » omöjlighet», uppfordringen att »göra
front emot socialismen» o. s. v. borde tystna; det är ju
meningslöst att i ett och allt vilja stå emot en idéströmning, af
hvilken man dock faktiskt tillägnar sig det ena uppslaget,
det ena tankefröet efter det andra. Å andra sidan borde
socialisterna själfva i närvarande tid mer än någonsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
