Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Socialismen och den sociala jämlikhetens idé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
SOCIALISTSTATEN OCH NUTIDSSAMHÄLLET
och broderskap stodo ju inskrifna på den fana, som den
borgerliga liberalismen tog i arf efter den stora franska
revolutionen. Men det är socialismens ovanskliga förtjänst
att ha lyft denna fana högt på stång och oförfärat burit
den i täten, sedan de liberala partierna visat sig allt för
benägna att låta den falla till marken äller gömma den
bland rustkammarens reliker. Det är här sannerligen icke
fråga om att, såsom man någon gång hånande sagt, söka
upphäfva de naturliga olikheterna människorna emällan, det
finnes alldeles tillräckligt af onaturliga, rent konventionella
sådana, i saknad af allt inre berättigande, all värklig
lifskraft, hur segt de än må fasthållas af vana och tradition.
Jämför man i detta afseende det nuvarande
samhället med det socialisterna vilja skänka oss, så måste
ärkännas, att skillnaden är komplätt och radikal. Och
hvad mer är, under det att man på det nyss af oss
behandlade, produktionens, den ekonomiska teknikens
område onekligen i många fall kan påvisa en utveckling just
i den riktning, som skulle vara utmärkande för den
socialistiska framtidsstaten, så är det tyvärr omöjligt att i fråga
om egendoms- äller inkomstfördelningen spåra en dylik
utveckling. Vore det så, så kunde man ju i värsta fall lägga
armarna i skötet och hoppas på, att tiden af sig själf
skulle läka äfven de sociala skadorna; men detta är nu
icke möjligt. I det yttre uppträdandet har onekligen en
viss nivellering mällan hög och låg gjort sig gällande,
beroende, utom på folkundervisningen och på de arbetande
klassernas växande politiska betydelse, kanske
hufvudsakligast därpå, att de förmögnare klasserna, åtminstone hvad
mankönet beträffar, icke längre såsom fordom söka sin
utmärkelse i granna och lysande kläder. Det har sagts,
att man i en offentlig församling i våra dagar kan ha svårt
att afgöra, hvilkendera af två bredvid hvarandra
sittande personer är en storkapitalist, hvilkendera en arbetare:
en närmare granskning af stoffet i deras rockar, skodon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
