Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Sockenbibliotekens historia - 1. Sockenbiblioteken före folkskolans lagstadgande i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES SOCKENBIBLIOTEK.
7
skapet till ledare fått stiftets nye biskop, C. A. Agardh,
utvecklade det en liflig och framgångsrik verksamhet.
Till de församlingar, som genom att bevilja anslag
visade sin villighet att upprätta bibliotek, anskaffades
genom sällskapets försorg böcker i lämpligt urval, och
det ökade därjämte genom gåfvor dessa bokförråd. Den
kraftige biskopens intresse för saken försäkrade den om
prästerskapets medverkan. Inom tio år voro bibliotek
upprättade i 38 af stiftets 42 pastorat, och genom
sällskapets försorg hade ej mindre än 38,093 skrifter blifvit
spridda under denna tid.
Inom öfriga stift voro sockenbiblioteken ännu så
godt som okända. Bland kyrkoinventarierna upptogos
visserligen här och där äfven böcker till utlåning, såsom
bibel, postilla och någon gång en eller annan ›världslig»
bok, en bondepraktika, en läkebok, en gammal krönika
o. s. v. Dessa små vid kyrkorna förvarade
boksamlingar, om
man öfver hufvud kan gifva dem detta namn,
gå nog här liksom i Tyskland, där deras historia är
bättre känd tillbaka till reformationstiden, men de
voro alltför fåtaliga och obetydliga för att kunna blifva
mäktiga af någon större utveckling. Verkliga
sockenbibliotek under 1830-talet omtalas utom i Värmland
endast från ett fåtal församlingar, t. ex. Söderfors,
Vendel, Österåker och Tierp af ärkestiftet, Viby i
Strängnäs och Hassle i Skara stift. De hafva i de
flesta fall tillkommit genom donation från någon för
folkbildningen ifrande herreman inom socknen.
Vid 1840-41 års riksdag var omsider frågan om
folskolans lagstadgande mogen att afgöras.
Sammansatta stats- samt allmänna besvärs- och
ekonomiutskotten utarbetade då på grundvalen af en kunglig
proposition och en mängd i ämnet väckta motioner det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
