Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Sockenbibliotekens historia - 1. Sockenbiblioteken före folkskolans lagstadgande i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
VERNER SÖDERBERG.
förslag till folkskoleväsendets ordnande, som, efter långa.
och besvärliga förhandlingar, i sina hufvuddrag blef af
ständerna antaget och sedan lades till grund för
folkskolestadgan af % 1842. Utskotten betonade i sitt om
framsynt blick vittnande och väl affattade betänkande
äfven vikten af sockenbiblioteks inrättande. Bland de
»förfoganden, hvarigenom skolundervisningen må kunna
i minnet bibehållas» hos dem, som lämnat skolan,
nämnes främst söndagsundervisning genom vederbörande
präst och lärare. Men vid sidan däraf ansågo sig
utskotten »böra uttrycka den önskan, att för
skolundervisningens fortgång och befrämjande sockenbiblioteks
inrättande måtte uppmuntras». Denna lilla detalj i det
vidlyftiga betänkandet framkallade endast hos
ridderskapet och adeln ett kortare meningsutbyte. A. v.
Hartmansdorff, förslagets skicklige och fruktade motståndare,
anmärkte om de föreslagna boksamlingarnas namn, att
det borde förändras till skolebibliotek, »ty sockenbibliotek
kan innehålla hvarjehanda t. ex. romaner, med hvilka
socknens fruntimmer roa sig men därför icke äro för
skolan tjänliga. Utom nödiga skolböcker vore det
tillräckligt att anskaffa »bibel, psalmbok, postilla, lagbok,
grundlagarna och en karta öfver Sverige och Norge».
Hartmansdorffs gamle motståndare C. H. Anckarsvärd
uttalade däremot den önskan, »att dessa bibliotek måtte
komma att innefatta populära afhandlingar i historia,
geografi och naturkunskap, nämligen sådana skrifter,
som af allmänheten kunna begagnas».
Bakom dessa yttranden ligga två grundåskådningar,
som alltjämt, fastän ofta omedvetet, bekämpa hvarandra.
Den ena vill liksom Hartmansdorff låta biblioteket i
första hand blifva en utfyllning till skolboksförrådet,
hvarjämte man numera är böjd att där inrymma några
böcker för skollärarens egna studier samt en vald
samling skoluppfostran understödjande ungdomsböcker. Den
andra åskådningens anhängare åter fatta dessa boksam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
