Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Folkbildning: Upsalastudenternas sociala arbete. Verdandi. och Heimdal. Af Ragnar Fehr och Eli Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkbildning.
Upsalastudenternas sociala arbete.
Verdandi oeh Heimdal.
Att Upsalastndenterna sedan ganska länge tillbaka deltagit i det
fosterländska folkbildningsarbetet, torde vara bekant för denna tidskrifts
läsare. Men de former deras sociala arbete tagit och de olika grenar,
hvari det utvecklats, kunna icke förutsättas i detalj bekanta mer än
för ett mycket ringa fåtal. Det har därför ansetts vara af intresse
att här ge några kortfattade antydningar om denna numera långt ifrån
oviktiga sida af studentlifvet och om de båda föreningarna Verdandi
och Heimdal, där den framför allt fått sitt uttryck. *)
Bägge äro i viss mån representativa för den utveckling, det
up-saliensiska studentlifvet tagit på de senaste tjugu åren. I synnerhet
gäller detta om den äldre af dem, föreningen Verdandi, som stiftades
år 1882 af en krets politiskt, socialt och religiöst intresserade
studenter med i allmänhet utprägladt radikal läggning. Någon tid
verkade föreningen uteslutande som enskild diskussionsförening, men
ganska snart framträdde den på åtskilliga sätt inför offentligheten,
bland annat och framför allt genom offentliga diskussioner, som
tilldrogo sig en utomordentlig uppmärksamhet. Genom ett modigt och
hänsynslöst tillämpande af sin princip »tanke- och yttrandefrihet»,
utsatte sig föreningen för häftiga angrepp från en stor del af den
konservativa allmänheten och pressen och råkade t. o. m. vid ett par
tillfällen i konflikt med de akademiska myndigheterna.
Den karaktär af radikal oppositionsförening, som Verdandi fick
under dessa strider — liffullt skildrade i Zweigbergks skrift
»Studentföreningen Verdandi 1882—1892» — har föreningen sedermera
alltjämt behållit. Däremot har arbetssättet småningom förändrats, allt
efter som den praktiska verksamhetslusten tillvuxit på diskussionsifverns
bekostnad. Med grundandet af sin småskriftserie i slutet af 1880-talet
(se vidare nedan) beträdde Verdandi — först af alla svenska
studentföreningar — en ny bana: studenternas folkbildningsarbete. Redan
vid denna tid kunde S. A. Hedlund i »Göteborgs Handelstidning»
berömma en förening, »som fördelaktigt utmärker sig framför andra,
äldre studentsällskap, därigenom att den icke endast pratar utan också
handlar.» Och under sin senare utveckling har föreningen icke jäfvat
detta omdöme. Dess praktiska verksamhet har, som af det följande
framgår, utsträckts till ständigt nya områden. Och ehuru Verdandi
alltjämt fortfar att vara en förening för enskildt och offentligt
tankeutbyte i tidens frågor och en samlingspunkt för frisinnade studenter,
har folkbildningsverksamheten vid sidan häraf fått en fullt jämnbördig
plats. Att själfva denna verksamhet i icke obetydlig mån tager farg
*) Vi nödgas härvid bortse från Upsalaafdelningen af »Studenter och Arbetare»,
då dess rent lokala verksamhet faller utom ramen för denna uppsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
