Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Folkbildning: Upsalastudenternas sociala arbete. Verdandi. och Heimdal. Af Ragnar Fehr och Eli Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillskrifvas det i bästa mening populära framställningssätt, som utmärker
en stor del af dem, och dessutom ämnenas ofta aktuella och alltid
intresseväckande natur. Heimdal har med få undantag och af princip
afhållit sig från behandling af dagens frågor, hvarjämte dess gedigna
skrifter stundom präglats af en viss tyngd i framställningen —
egenskaper som båda måst verka i någon mån hämmande på skrifternas
visserligen mycket betydande spridning.
Frånsedt att Verdandis skrifter sålunda ganska ofta behandlat
politiska, sociala och religiösa problem, ha bägge serierna i främsta
rummet hållit sig inom områdena historia, naturvetenskap och geografi.
Lätt märkbar är en öfvervikt på Heimdals sida för de historiska
ämnena, liksom på Verdandis för de naturvetenskapliga, én fördelning
som torde återgå på en liknande skiljaktighet i de resp. föreningarnas
sammansättning. — Bägge skriftserierna utkomma i årgångar om 8 ä ’
io nummer, till ett pris af i medeltal 15 å 20 öre för hvarje
småskrift. Hittills har Verdandi utgifvit 94 nummer och Heimdal 71,
hvarjämte sistnämnda förening under år 1900, utom folkskriftserien,
utgifvit en skrift af något större omfång — ett uppslag, som
förtjänar att beaktas.
Den verksamhet, som f. n. inom båda föreningarna är stadd i
den starkaste utvecklingen, torde vara den folkbib/ioteksrörelse, hvartill
första steget på sätt-och vis togs redan 1891, då Verdandi på initiativ
af hr O. Borge grundade ett arbetarebibliotek i Upsala. Detta bibliotek
(1899 öfverlämnadt till »Upsala arbetarebiblioteksförbund»), som varit
mycket användt af stadens arbetare, utsträckte nämligen redan under
90-talets första år sin verksamhet till landsorten, dit böcker i mindre
poster utlånades åt bibliotek och läsecirklar.
Det är emellertid först från 1896, som Verdandis
folkbiblioteks-rörelse i egentlig mening kan dateras. Då det visat sig omöjligt att
på nyss antydt sätt tillmötesgå alla rekvisitioner, förändrades
verksamheten nämnda år därhän, att böcker i stället försåldes till folkbibliotek
landet rundt. Böckerna anskaffades på antikvarisk väg och utbjödos
sedan genom kringsända listor till mycket låga priser (omkr. 1/3 af
boklådspriset). I denna form fortgick rörelsen till och med 1899.,
då den, som nedan synes, utvidgades till större omfattning. Trots
jämförelsevis blygsamma medel nådde verksamheten en betydande
utsträckning. Under dessa fyra år grundades genom Verdandis
medverkan omkr. 40 bibliotek, hvarjämte mer än 100 genom densamma
utvidgades.
Det vaknande intresset för folkbiblioteken förmådde snart äfven
Heimdal att rikta sin uppmärksamhet åt detta håll. År 1896
inledde denna förening en undersökning af sockenbibliotekens tillstånd
(se vidare nedan), och ungefär samtidigt igångsattes omfattande
förarbeten till en planerad mönsterkatalog för folkbibliotek. En stor del
af de sista tjugu årens svenskspråkiga litteratur genomgicks
systematiskt, och detta arbete resulterade småningom i »Föreningen Heimdals
JBokförteckning för svenska folkbibliotek», som utkom i augusti 1899.
Denna katalog afser att upptaga för folkbibliotek lämpliga böcker på
Social Tidskrift. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
