Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Folkbildning: Upsalastudenternas sociala arbete. Verdandi. och Heimdal. Af Ragnar Fehr och Eli Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla områden utom den rena uppbyggelselitteraturens, och är på det
hela en tillämpning af föreningens främsta princip, opartiskheten.
Bokens karaktär af mönsterkatalog medför, att några större hänsyn icke
kunnat tagas till de upptagna böckernas tillgänglighet.
Men dessutom började Heimdal efter Ver dandis mönster en
bokförmedlingsverksamhet, genom att erbjuda folkbiblioteken att uppgöra
förslag till’ bokinköp och att på antikvarisk väg anskaffa de i katalogen
upptagna böckerna. Denna verksamhet tog sin början hösten 1899,
hvarvid både Bokförteckningen och föreningens medverkan vid
bokinköpen genast rönte stor efterfrågan.
Nu följde åter Verdandi Heimdals exempel genom att å sin sida
utgifva en folkbibliotekskatalog. De ingående beställningarna hade
nämligen nu blifvit så många, att de ej fullständigt kunde verkställas
enligt den gamla metoden. Föreningen företog då en betydelsefull
reform. Genom underhandlingar med flera af Stockholms större
förläggare lyckades Verdandi erhålla en betydande rabatt på ett mycket
stort antal arbeten, hvarefter de böcker, som förläggarna sålunda
ut-fäst sig att lämna, upptogos i en bokförteckning, som utgafs på nyåret
(jan.) 1900. »Studentföreningen Verdandis Folkbibliotekskatalog» har
alltså icke samma uppgift som Heimdals, utan bör snarare
karaktäriseras som en prisnedsättningskatalog, som upptager böcker af något
olika värde, men alla till billiga priser. Denna förändring i formen
för Verdandis bokspridningsverksamhet gaf rörelsen ytterligare ett
betydligt uppsving.
Heimdal dröjde nu ej länge med att tillgodogöra sig detta
fördelaktiga uppslag, utan fick på våren 1900 af förläggarna motsvarande
villkor. Med de skillnader, som katalogernas olikhet gör nödvändiga,
är bägge föreningarnas verksamhet på detta område f. n. fullkomligt
likartad. Summan af ingångna rekvisitioner är för Verdandi 7,000 kr.,
för Heimdal 9,600 kr., allt i de nedsatta priserna. Härvid är dock
att märka, att summan för Heimdal är räknad från oktober 1899,
men för Verdandi först från februari följande år. Beräknade efter
bokhandelspriset skulle båda summorna tillsammans med säkerhet uppgå
till 35,000 kr. Det är bägge föreningarnas afsikt att tid efter annan
utgifva nya upplagor af sina kataloger för att bereda plats åt den
nyaste litteraturen och företaga nödiga ändringar.
Nyss nämndes, att Heimdal år 1896 påbörjade en
sockenbiblio-teksundersökning. Utförliga frågeformulär utsändes till de flesta pastorat
i riket, och svar härpå ha influtit synnerligen rikligt, så att material
f. n. föreligger från omkr. 1200 socknar. Denna första systematiska
undersökning af de svenska sockenbiblioteken ligger till grund för den
framställning, som nyss utgifvits af hr V. Söderberg i Heimdals
Folkskrifter n:r 69, till hvilken vi hänvisa. Redan dessförinnan hade det
statistiska materialet användts för en motion (af hrr G. A. E.
Kron-lund och J. E. Centerwall vid 1899 års riksdag) om statsbidrag till
folkbiblioteken, en motion, som beklagligtvis ej ledde till något resultat.
Om Verdandi gått i spetsen för de bägge nyss skildrade
företagen, har Heimdal däremot så godt som ensam äran af den kraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
