Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Folkbildning: Om folkuniversiteten i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkbildning.
Om Folkuniversiteten i Frankrike,
som förut i denna tidskrift skildrats, lämnade D:r S. Krikortz
vid Studenter och Arbetares sammanträde den 3 februari några
uppgifter, som vi här i korthet återgifva.
Folkuniversiteten i Frankrike, hvilka så hastigt fått en stor
betydelse och rönt en liflig anslutning från flera olika
samhällsklasser, likna i det stora hela våra Studenter och Arbetareföretag.
Dock betona de icke klassutjämningsmålet så tydligt, af det skäl, att
klasskillnaden ej är så framträdande i Frankrike som i vårt land.
Däremot fästes mer uppmärksamhet vid undervisningsmomentet och de
bilda därigenom i viss grad en motsvarighet till våra arbetareinstitut,
dock med en starkt betonad växelverkan mellan åhörare och föreläsare.
Att folkuniversiteten verkligen lyckats att sammanföra
grof-arbetame med tankearbetame är beroende af flera omständigheter.
Så t. ex. har man ställt afgiften så låg som möjligt — endast 50 cent.
(35 öre) i månaden. Man har ingen fordran på klädsel; ingen anser
det olämpligt att arbetame komma i sina årbetskläder. Hvad lokalerna
beträffar äro de vanligen mycket anspråkslösa; ofta får en skollokal
med låga träbänkar utgöra samlingsplatsen, och det är klart, att det
skall vara lättare att räkna på arbetarnas deltagande, när lokalen
sålunda icke är »för fin». Om möjligt har man sökt att i styrelsen
få de olika medlemsgrupperna lika representerade. Så har t. ex. i
en af de större föreningame styrelsevalet så ordnats, att hvarje s. k.
studiegrupp i styrelsen inväljer en student och en arbetare, och endast
sekreteraren är vald af föreningen i sin helhet. För att förhindra ett
förryckande af själfva idéen, har man sörjt för att endast vissa
medlemmar, »de aktiva,» d. v. s. stiftame och de, som efter pröfning
sedermera invalts, få inflytande på föreningsangelägenhetema, medan
de öfriga tillåtas att endast mot afgiftens erläggande begagna sig af
alla de förmåner föreningen kan erbjuda. Man har icke lagt an på
detaljerade stadgar utan försökt få medlemmame att fritt och efter
bästa förstånd uppfylla sina föreningsplikter. I den största af
föreningame, »la Cooperation des idées», har man exempelvis i stället
för att påpeka stadgebestämmelser, på baksidan af medlemskorten
tryckt vissa allmänna synpunkter.
Medel till underhåll af dessa folkuniversitet erhållas ofta från
de kooperativa föreningame, hvilka i Frankrike vanligen använda hela
den disponibla vinsten till befordrande af ideella syften. I ett och annat
fall ha myndigheterna lämnat bidrag, men dylik hjälp anses ej
önskvärd, då det lätt kan tänkas ligga politiska syften bakom. All
diskussion om politiska och religiösa spörsmål söker man noga undvika;
denna försiktighet drifves så långt, att exempelvis konstituerandet af
en redan praktiskt taget bildad förening uppsköts till efter municipal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
