Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Folkbildning: Om folkuniversiteten i Frankrike - Arbetarestipendier för sommarkurserna? - Kungsholms läsestuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådsvalen. Tack vare denna omständighet har män också lyckats
att sammanföra mycket skilda element.
På landet där »student»-elementet är fåtaligt represen teradt, äro
arbetarne i öfvervägande majoritet; men i städerna har man lyckats
vinna medverkan af de mest framstående litteratörer och
vetenskapsmän, och vid högtidligare sammankomster kan man få höra
framstående skådespelare bidraga till programmet.
Af denna storartade rörelse ha vi mycket att lära, och det torde
därför ej vara olämpligt, att utbyta publikationer och söka anordna
tankeutbyte mellan de franska och svenska »Studenter och
Arbetare»-medlemmarne, hvilka ju i sina sträfvanden äro internationella bröder.
En i Faris af d:r Krikortz framkastad plan i denna riktning, mottogs
med intresse och kan hvad tankeutbytet beträffar, möjliggöras genom
det lättlärda esperanto som förmedlande språk.
Arbetarestipendier för sommarkurserna?
Enligt en i »Nordisk universitetstidskrift» lämnad uppgift skulle de
allra flesta af de 234 deltagarne i förra årets sommarkurser i Lund ha
varit lärare och lärarinnor vid folkskolorna. »Ett par landtbrukare,
ett par handlande, en del fruar» o. s. v. märktes också bland
deltagarne.
Det kan ju ej förnekas, att folkskollärarekåren måste ha största nyttan
af dessa sommarkurser, som nu årligen hållas i Upsala eller Lund.
Men det är tydligt, att flera andra samhällslager borde kunna hafva
stort gagn att deltaga i dem; särskildt borde de vid våra
arbetareinstitut och föreläsningsföreningar skolade arbetare beredas ett ofta
efterlängtadt tillfälle att inom universitetets murar få öka sina
kunskaper och erfarenheter. Icke minst ur klassutjämningssynpunkt vore
detta att önska. Det är därför att hoppas att på enskild väg eller
genom statens hjälp stipendier till sommarkurserna måtte lämnas till
kunskapssökande arbetare, måhända redan vid innevarande års
sommarkurser i Upsala.
Kungsholms lä86Stug8., frvilken som bekant innehafves af »Föreningen
för folkbibliotek och läsestugor», har under de gångna månaderna Vaft att uppvisa
ett högst betydligt ökadt besöksantal. En jämförelse mellan besöksantalen under
de fyra sista månaderna och motsvarande 1899—1900 visar följande resultat. (De
äldre siffrorna angifvas inom parentes). November 1900: 1641 besök (813) december
s. å. 1921 (702), januari 1901: 1902 besök (828) februari 1544 besök (722).
Den stora ökningen i besöksantal kan delvis tillskrifvas den omständigheten,
att läsestugan blifvit mer känd och uppskattad inom arbetarekretsar; den viktigaste
anledningen är dock den, att besöksafgiften, som uppgick till 2 öre, från och med
midten af november månad blifvit borttagen. Om denna förändring sålunda varit
fördelaktig m. a. p. besöksan talen, så har den å andra sidan icke medfört någon
som hälst fara för att läsestugan skulle komma att användas som »värmestuga».
De besökande ha nämligen nästan utan undantag besökt läsestugan för att läsa eller
låna böcker och mot deras uppförande kan ingen anmärkning göras. Samtidigt med
afgiftens borttagande, anskaffades Stockholms dagliga tidningar, men synas dessa ej
mycket användas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
