Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Studenternas folkbildningsmöte i Upsala - Hvarifrån medlen till städernas folkbibliotek och läsestugor - Konstens popularisering - Kooperation: Lagstiftningen och konsumtionsföreningarne. Af Jakob Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nedsättning i biljettpriset å svenska statsbanor kommer med säkerhet att lämnas.
Alla förfrågningar om mötet ställas till fil. kand. Torvald Höjer, Upsala. Vi skola
i nästa häfte lämna närmare detaljer om detta möte.
Hvarifrån medlen till städernas folkbibliotek och
läsestugor skola tagas är en fråga, som på sista tiden synes vara bragt nära sin
lösning. Vid bränn vinsbolagens kongress i Stockholm i slutet af februari månad uttalades
allmänt den åsikten att medlen skulle tagas af vinsten å försäljningen af brännvin.
Samma åsikt uttalades i den af »Föreningen för folkbibliotek och läsestugor» aflåtna
skrifvelsen till stadsfullmäktige den 23 april förlidet år, hvari begärdes ett anslag på
22,6qo kronor för upprättande af 3 nya läsestugor i hufvudstaden.
Under den behandling, som sedan kommit nämnda skrifvelse till del, synes denna
uppfattning vara förherskande. Utskänkningsbolagets styrelse, som afgifvit sitt
yttrande i frågan, erkänner att »yttersta syftemålet med båda institutionerna
(utskänk-ningsbolaget och läsestugorna) bör vara ett och samma: »det att så långt som
möjligt fjärma arbetsklassen från att försjunka i fylleri-lasten». Och att medlen direkt
tagas från utskänkningsbolaget kan försvaras därmed-, att »lagstiftaren- när*han
införde bolagssystemet i spirituosahandeln, umgåtts med den tanken, att bolagens
vinst borde i främsta rummet användas till deras väl, som komme att genom varans
öfverbetalande tillföra bolagen deras stora intäkter». Bolagsstyrelsen ställer sig
därför synnerligen sympatisk gentemot läsestugesaken ehuru den icke anser sig kunna
själf ordna densamma, utan föreslår att en förening får taga hand om saken. De
af drätselnämnden för frågans utredning utsedda delegerade, d:r P. Hallström
ochhofrätts-rådet G. Ribbing, understryka ytterligare plikten för utskänkningsbolaget att göra
något för läsestugesaken och tillägga: »hvad istaden hittills gjort för
arbetare1-klaséens höjande i moraliskt och intellektuellt hänseende står ej i någon proportion
till den stigande inkomsten af brännvinsförsäljningen». De delegerade sluta sitt för
läsestugesaken mycket sympatiska uttalande med att föreslå, att utskänkningsbolaget
får tillstånd att för detta år utanordna 20,000 kronor till förening eller person, soni
är villig att anordna och sköta läsestugor i hufvudstaden.
Sedan nu drätselnämden enhälligt godkänt sina delegerades förslag, är det att
hoppas, att stadsfullmäktige göra detsamma, hvårigenom ett viktigt uppslag gifvits
ifråga om medels anskaffande till läsestugor och folkbibliotek.
KOnStenS popularisering. Som bevis på att det bland arbetarne själfva
finnes stort intresse för bl. a. framstående sceniska prestationer, om de blott kunna
fås till rimliga priser, kan hämnas, att till en billighetsföreställning af »Stormen,»
som Aug. Lindberg gaf i februari å Vetenskapsakademien i Stockholm, alla biljetter
tecknades under hand på en dag på Folkets Hus’ kontor, som skötte distributionen. Och
icke nog härmed: fast man inte visste, om det skulle btifva någon mer uppläsning,
antecknades följande dag för en eventuell sådan ett »fullt hus» till, d. v. s. på två
dagar- 1,210 personer.
Den kooperativa rörelsen.
Lagstiftningen och konsumtionsföreningarne.
Borgmästar J. Petterssons i Södertelje motion vid årets riksdag
angående ändring af § 1 i »lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895», är af följande lydelse:
Den kommitté, som enligt kongl. maj:ts uppdrag den 30 juni
1890 afgaf förslag till lag om föreningar för ekonomisk verksamhet
och hvars förslag ligger till grund för nu gällande föreningslag af den
28 juni 1895, yttrade i sina motiv bland annat följande:
>’ Y id utarbetandet af förslag till lag om föreningar för ekonomisk verksamhet
hår kommittéen —• — haft till hufvudsakligt ögönmärke att framlägga bestämmelser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
