Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Folkbildning: Folkbildningsarbete inom armén. Af Ernst Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• Den unge officerens vistelse vid en folkhögskola skulle utom det
att han där inhämtade det kunskapsmått, han såsom lärare i
medborgerliga ämnen behöfde, gifva honom en inblick i den civila
pedagogiken och lämna honom rikt tillfälle att umgås med civilbildade
skolmän och deras vuxna elever." Lyckligt vore äfven om
underbefälet sattes i tillfälle att genomgå eD lämplig kurs vid en
folkhögskola. ’
Härordningsförslaget har bland många fördelar äfven den, att de
värnpliktige under rekrytutbildningstiden fördelas på lika många
kompanier (12) som regementet mobiliserar fält- eller liniekompanier.
Därigenom blifva instruktionsklassema (plutonerna) relativt små och
undervisningen bättre meddelad. Men vid föredrags hållande kunde — för
att möjliggöra lärarekrafternas koncentrering å ett eller ett par civila
ämnen pr officer — kompaniet halfveras i tvenne läsklasser.
Redan nu har man inom armén fått i gång ett på frivillighetens
grund ordnadt folkbildningsarbete, emedan man börjat ana den
förädlande inverkan, kunskapen utöfvar på unga sinnen. Man har till
sist vaknat upp ur den patentpatriotismens illusion * att de djupa
leden nationaliseras blott medelst högstämda tal och vackra sånger till
Sveriges ära.
Nationaltankens adekvataste uttryck är väl ett folkbildningsarbete,
som ger kunskap om det land, en hvar har rätt och plikt att värna
vid valurnan och på slagfältet. En soldat, som är patriotiskt d. v. s.
socialt väckt, så att han äger fosterlandet närvarande såsom något
omistligt "i sina personliga rättigheter och såsom något omutligt i sina
personliga plikter, en sådan soldat danas icke utan kännedom om
detta fosterland, som han skall älska och värna.
Ett planmässigt bedrifvet folkbildningsarbete inom armén skulle till
sist kanske bidraga till att socialisera officerskåren, skärpa den militära
blicken för kausalsammanhanget mellan sociala och militära
förhållanden, lära ut den alltför ofta glömda sanningen, att kasernmoralen
ytterst beror på samhällsmoralen och soldatbildningen ytterst på
folkbildningen, att sålunda soldatens etiska, intellektuella och fysiska
konstitution är till stor del frukten af sociala förhållanden och
missförhållanden. Medvetandet härom skulle kanske frälsa oss undan den
militära arfsynd, hvarmed den aristokratiska traditionen att stå fjärran
från de små i samhället delvis kan benämnas. Intet vore
naturligare än att just från militärt håll de väktarerop höjdes, som skola
varna den storindustriella egoismen, när den söker leverera armén ett
förskämdt soldatmaterial. Hvarje lärokurs vid krigsskolan borde
sannerligen vid någon nationalfest, t. ex. den 21 september, delgifvas den
grottesång, som skänkts oss af en odödlig, hvilken den dagen kallades
hädan från sin stora svenska gärning.
Trenne äro de militära skäl, hvilka segerrikt försvara
folkbildningstanken inom armén. Ju högre folkbildning, desto iiögre soldatbildning.
Ju andligare nöjen, desto bättre moral. Ju mera kultur, desto sundare
militarism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
