Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Kooperation: Arbetarne — meddelägare i industriella företag (med 2 illustrationer). Af Anna Rosling - Den internationella kooperationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
insats i det sociala nydaningsarbetet, genom att inom allt vidare
kretsar väcka till lif och odla den känsla af samhörighet och gemensamt
ansvar, som äro nödvändiga betingelser för att af individen skapa en
verklig samhällsmedlem, samt genom de rent ideella och kulturella
synpunkter och sträfv anden, som städse gått hand i hand med de
rent praktiska omdaningsförsöken.
Den internationella kooperationen.
Vid den stundande kooperativa kongressen i Malmö kommer bl. a.
att väckas förslag om bildandet af en svensk sektion af det
Internationella Kooperativa Förbundet. För detta förbunds organisation,
vil-koren för inträde m. m. skola meddelanden lämnas vid kongressen.
Men för att redan nu kunna gifva någon idé om de tankar som ligga
bakom detta företag, skola vi här i utdrag återgifva ett föredrag med
åtföljande diskussion om den internationella kooperationen, som förekom
vid Förbundets kongress i Paris förliden sommar.
Monsieur de Boyve yttrade:
»Kooperationen har icke alltid varit internationell. Först 1884,
vid kongressen i den engelska staden Derby, väckte en engelsman
(mr Cox) ett förslag om att åstadkomma samarbete mellan de engelska
och de parisiska kooperativa föreningarna. Men förslaget rönte föga
uppmärksamhet.
Följande år, 1885, vid engelska kongressen i Plymouth, gjorde
det franska kooperativa Förbundet en officiell framställning om
stiftandet af en internationell kooperativ allians. Den blef mycket väl
emot-tagen och remitterades enligt bruket till Storbritanniens alla
kooperativa centralkommittéer.
Kommittéernas utlåtanden utföllo gynnsamma för saken, och
desslikes hade Italiens och Förenta staternas kooperativa föreningar
anslutit sig därtill. År 1886, vid kongressen i Carlisle, grundades
därför det »Internationella Kooperativa Förbundet» och en internat. koop.
kommitté tillsattes.
Den ledande tanken härvid var följande. Det stora
framtidsmålet var att göra internationell kooperativ verksamhet till ett medel
att åstadkomma allmän och orubblig världsfred. Men man borde
börja med att inom hvarje land £öra de nu så vidt skilda klasserna
till vänner, draga dem nämare hvarandra. Och detta skulle ske
genom kooperation. Gemensamma intressen äro den enda fasta
grunden för den sociala freden.
Det gällde således att inom hvarje land sprida de kooperativa
grundtankarna. Och hvilka äro de? Mången tror kanske, att de äro
helt och hållet ekonomiska eller åtminstone hufvudsakligen riktade åt
penningvinst. Detta är ett misstag. Ett klokt och på rätt sätt vunnet
mål är vinsten, och den ingår utan tvifvel i planen, men den är visst
icke det enda eller det hufvudsakliga målet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
