Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6 September - Kooperativa Partihandelsföreningens årsmöte - Den kooperativa rörelsen i Sverige. Föredrag, hållet vid den kooperativa kongressen 1901. Af G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varulikvidens erläggande.
Med anledning af oregelbunden varulikvidation från flera
organisationer hade styrelsen föreslagit mötet att uppmana de kooperativa
organisationerna att punktligt inbetala likvid för erhållna varor samt
att bemyndiga aflfärschefen att vid behof anlita rättslig hjälp för
utbekommande af betalningen. Efter någon diskussion godkändes styrelsens
förslag.
Nästa årsmöte
beslöts hållas i Stockholm i samband med kooperativa förbundets
kongress.
Förening eller aktiebolag ?
Hr Mårtensson från Ystad riktade till slut till styrelsen en
uppmaning att till nästa årsmöte taga under öfvervägande, om ej föreningen
borde ställas på en tryggare rättslig grund än hvad nu är förhållandet,
genom att föreningen ombildades till aktiebolag, så att därigenom
laglig rättighet erhölles till handel med utomstående. Dessutom
framkastades af hr Mårtensson den tanken, ätt bestämmelsen oni ett visst
minimibelopp för anslutningen till föreningen borde borttagas.
Härom uppstod en längre diskussion, hvarefter mötet till slut
af-slog hr Mårtenssons framställning.
Härefter afslutades mötet.
Den kooperativa rörelsen i Sverige.
Föredrag vid kooperativa kongressen i Malmö
af G. H. von Koch.
Kooperativa De på kooperationsidén grundade företagen i vårt land äro
företag. af många olika slag. På landtbrukets område märkas särskildt
andelsmejeriema och landtmannaföreningarne, af hvilka endast
de förra visa en lofvande utveckling. I städer och industrisamhällen finnas
byggnads- och bostadsföreningar samt bageriföreningar, och på sista tiden
ha bildats produktionsföreningar inom olika yrken (sten-, sko-,
cigarrindu-strien), om hvilkas framtid man ej ännu kan döma. De i vårt land utan
gensägelse viktigaste kooperativa företagen och de som här endast skola
beröras, äro sådana företag som afse anskaffandet af lifaförnödenhéter och
hvilka benämnas konsumtions-, hushålls-, handelsföreningar,
handelsaktie-bolag, arbetareringar o. s. v. De flesta af dessa företag finnas å den tätt
befolkade landsbygden, t. ex. vid bruk i landets mellersta delar, vid sågverk
i de norra och Stationssamhällen i de södra delame af landet. Till städerna
ha efter „ringrörelsens“ kometlika uppträdande dessa företag ej spridt sig,
förrän under de allra sista åren. Anledningen härtill torde vara att
konkurrensen här gör dem stora svårigheter. Af helt naturliga skäl har i städerna
den kooperativa idén framburits af de organiserade arbetarne, hvarför det
kan tagas för gifvet att de kooperativa och fackliga rörelserna i städerna i en
framtid skola komma att stödja hvarandra. Att så liittills icke varit fallet
i allmänhet har berott på den misstro, som utlandets arbetareledare förr
hyst mot den kooperativa idén — en misstro som nu öfvergått till sympati,
hvarigenom naturligtvis ett lifligare kooperativt intresse bland de
organiserade arbetarne skall alstras. På landsbygden ha de kooperativa företagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
