Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6 September - Den kooperativa rörelsen i Sverige. Föredrag, hållet vid den kooperativa kongressen 1901. Af G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanligen intet samband med arbetames organisationer, hvilket äfven skulle
försvåras därigenom, att arbetsgifvame på många håll understödja de
kooperativa str&fvandena.
Förekomst stort antal kooperativa företag äro samlade i städerna
• ,r. Sundsvalls och G-efles stora sågverksområden. I dessa och andra
a / / norriändska industricentra torde den kooperativa rörelsen
säkerligen ha att påräkna de största framtidsmöjligheterna. I vissa städer såsom
Jönköping, Göteborg m. fl. är antalet kooperativa organisationer så stort,
att man med skäl kan tala om en principvidrig kooperativ konkurrens,
hvil-ken genom sammanslutning i tid borde stäfjas. I hvilka delar af landet
utvecklingen f. n. är lifligast torde till någon del framgå af antalet under
sista året registrerade föreningar. 1 Gefleborgs län registrerades 9, i
Vester-norrlands 7, i Jönköpings 7, i Göteborgs 6, i Malmöhus 5, i Södermanlands
4 föreningar. Antalet registrerade konsumtionsföretag i hela landet torde
f. n. uppgå till omkring 400, hvaraf hälften äro föreningar och hälften
han-delsaktiebolag. Huru många af dessa som äro sannt kooperativa företag är
dock mycket vanskligt att afgöra. — Den enda tillgängliga statistiken är den
som uppgjorts öfver Kooperativa Förbundets medlemmar och som finnes
införd i Social Tidskrifts 5:te häfte 1901. Enligt densamma ha 44 af de
sammanslutna organisationerna tillsammans 11,000 medlemmar (250 pr
organisation), 3 mill. k:rs omsättning (71,000 pr organisation och 284 pr
medlem), 317,000 k:rs rörelsekapital (7,204 pr organisation och 28,8 pr medlem),
p . . I allmänhet kan sägas att de svenska konsumtionsföretagen
rmciper. tjjj^mpa Rochdalesystemet: d. v. s. sälja varor till gängse
handelspris mot kontant betalning, lämna måttlig ränta (5—t> %) tih
andels-eller aktieägare och fördela vinsten i proportion till inköpen. Mångenstädes
afvikes dock från det kontanta betalningssystemet. Medlemmame, som
vanligen ha lika rösträtt, oafsedt antalet aktier eller andelar, utgöras
nästan uteslutande af arbetare. Åldersgränsen är vanligen 16 år. Stadgar
ofch bolagsordningar äro mycket olika, beroende därpå att ingen modelltyp
förefunnits och intet samarbete egt rum mellan de skilda organisationerna
före Kooperativa Förbundets bildande.
u // / ut’ flesta undantagen från Rochdaletypen finnas bland han-
an 6 80. ,e~ delsaktiebolagen. En del äldre dylika, särskildt i norra Sverige,
o agen. hvilka flera uppstått redan på 18t>0 och 70 talen, äro rent
kapitalistiska företag utan några idéella syften. De utlämna hela vinsten
till ett fåtal aktieägare, vanligen som ränta på aktierna, Ofta äro de helt
beroende af bruks- eller sågverksdisponenten, som har plats i styrelsen,
i hvilken arbetarne endast för formens skull äro representerade. Af
arbets-gifvarne erhålla dessa bolag ofta stora förmåner såsom fria lokaler, fri
varutransport, hjälp vid bokföringen, lån o. s. v. Dessa företag äro därför
vanligen i ekonomiskt afseende utmiirkt säkra. Om också kreditsystemet
till-lämpas, så förringas faran däraf genom att varulikviden uttages vid
aflönin-garne å brukskontoren.
Huru lysande ekonomiska resultat dessa företag än kunna uppvisa, är
tydligt att deras ieke-kooperativa karakter gör dem ganska betydelselösa.
Endast ett fåtal personer — och detta obevekligen begränsadt genom
aktie-antalet — erhålla några ekonomiska fördelar och den moraliska nyttan —
att arbetarne läras att tillvarataga ett af sina viktigaste ekonomiska
intressen — är vanligen lika med noll, då initiativ och ansvar öfverflyttas till
någon förman.
Om åtskilliga arbetsgifvare befordra den kooperativa rörelsen, finnas
andra som på olika sätt motarbeta densamma. Så t. ex. upplåter
arbets-gifvaren’icke mark å sin jord för en kooperativ affär eller konkurrerar han
själf med arbetarnes affärer eller ock utöfvar han ensamförsäljning af
lifsför-nödenheter, d. v. s. använder det förhatliga trucksystemet. Då
arbetsgif-varne ofta äga all mark i närheten af arbetarbostäderna, är det för arbetarne
hardt när omöjligt att utöfva en själfständig kooperativ rörelse. Vid omkring
ett. sjuttiotal bruk och sågverk finnas s. k. brukshandehaffärer. En
undersökning af dessa skulle tvifvelsutan framvisa ganska stora missförhållanden.
Social Ttdskrlft. l6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
