Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. Oktober - Social uppfostran i Frankrike. Af N. G. W. Lagerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Social uppfostran i Frankrike.
Det torde icke vara för mycket sagdt, att vid uppfostran i skola
och hem den sociala synpunkten för närvarande plägar att allt för
mycket förbises. Man lär barnen om deras plikter som individer,
hvari visserligen också ingår deras plikter mot andra individer, man
framhåller för dem vikten af att de genom arbetsamhet, duglighet och
i allo godt uppförande skaifa sig själfva utkomst samt blifva aktade
och ansedda af andra människor. Men man framhåller för dem icke,
eller åtminstone med vida mindre intresse och förståelse, att de äro
eller komma att blifva medlemmar af olika samfund (familj, kommun,
skola, kyrka, stånd, samhällsklass, folk, mänskligheten) och att de som
sådana hafva plikter mot andra medlemmar af samma samfund, att
det ena samfundet har plikter mot andra, att i vissa fall samfundet
har rätt att kräfva de största personliga oifer af den enskilde. I ett
fall plägar visserligen denna sociala synpunkt framhållas, nämligen då
det gäller det egna folkets (»fosterlandets») försvar mot andra folk,
men att mycket, som, om det är riktigt och godt i detta fall,
äfven betecknar motsvarande plikter i andra fall och i fråga om andra
samfund, det torde de. flesta af uppfostrarna själfva ännu icke hafva
tillräckligt besinnat.
Hvad som nu antydts kunde i och för sig ge anledning till en
utförlig framställning, men det sagda torde vara nog för att påpeka
den brist i uppfostran, som vi här velat framhålla. Hvad som
be-höfves torde i korthet kunna uttryckas så: det gäller att gifva barnen
en vida rikare och fullare uppfattning af den mänskliga solidariteten
(samhörigheten) och dess förpliktelser. Hela utvecklingen går för när
varande, därom kan ej råda tvifvel, i social riktning. Anser man
detta för något godt, måste man ju önska, att äfven vid barnens
uppfostran denna sociala riktning tager sig uttryck. Tecken, att så böijar
ske, saknas icke. Det land, där man mest medvetet sträfvar att
främja allt, som kan bidraga till de ungas sociala uppfostran, torde
vara Frankrike, och det är om ett och annat af sådan art, hvilket
där i senare tid Jramträdt, som denna uppsats afser att lämna några
meddelanden.
I främsta rummet må nämnas föreningarna af forna lärjungat .
(associations d’anciens et d’anciennes élèves), hvilka bildats kring skolor
af olika slag, högre läroverk för gossar,, högre flickskolor och folkskolor. De
meddelanden, som här lämnas, afse endast statens skolor, men
motsvarande föreningar finnas äfven vid enskilda skolor. Af föreningar
vid statens skolor är den, som omfattar lärjungarna från ett högre
gossläroverk i Paris, Lycée Henri IV, äldst. Den grundades år 1833.
De flesta föreningarna vid de högre gossläroverken härröra från
de två senaste decennierna. Förra året funnos 207 sådana
föreningar stående i samband med de högre gossläroverken. Dessutom
funnos 34, som bildats vid statens högre flickskolor. Föreningarnas
syfte är att främja vidmakthållandet af vänskapliga förbindelser mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
