Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zola har i flera af sina romaner berört den sociala • frågan, dels
i »Aux Bonheur des Dames,» där han visär hur den stora affären
för-kväfver de små butikegarne, — dels i »Germinal,» där hän med
en verkligt storslagen vältalighet skildrar den klyfta, som bildats melian
icke namngifna samhällsmedlemmar ino.m aktieegarn^s klass och
de löntagande. Men han gaf då ingen lösning på frågan, ej ens en
häntydning dérom. I sin bok »Arbeté» var det honom omöjligt
endast vidröra ämnet. Som man visste att han förberedde denna bok,
lånade en vän till kooperationen honom »Solidaritet,» som innehåller
en god sammanfattning af det kooperativa systemet. Zola har också
begagnat sig däraf. Möjligen har han icke läst dén store mästaren
själf, Fourier, systemets upphofsman. Men hans roman tycks, liksom
den arbetarestad han skildrar, närd af dennes tankar.;
Lämna vi åsido den romantiska delen af »Arbete», som icke hör
hit, så innehåller den historien om ett järnbruk, grundadt på
kapitalet, och som bär det symbolistiska namnet »Afgrunden.» Det är
naturligtvis ’organiseradt enligt »lönesystemets barbariska form,» hvarvid
vinsten tjänar tiil att underhålla en vivör och hans älskarinna. I
motsats till detta ser man helt nära därintill ett rivaliserande bruk,
»Krub-ban», bildadt genom kapital, arbete och talang i förening, med
fördelning af vinsten till alla. Och detta senare förkväfver så småningom
det förra. Zola visar oss, huru »dels af härmningslust, dels af
nödtvång, de andra industriella anläggningarna i närheten sluta sig till
associationen, bildande olika grupper allt. efter olika tillverkning.
Producenternas och konsumenternas kooperation hade fullbordat segern,
och det på bred grundval reorganiserade arbetet hade gifvit upphoi
åt det nya samhället. Och medan producenternas kooperation sålunda
skapade ett nytt samhälle af rättvisa och fred, grundadt på frivilligt
arbete, hade konsumenternas kooperation kommit det onödiga
kugghjulet, detaljhandeln, att försvinna. Bonden gaf sin säd till
industriarbetaren, som gaf honom sitt järn och sina verktyg. Allmänna
Förråden centraliserade produkterna och delade ut dem direkt efter behof.
Millioner och åter millioner vunnos på så sätt, då hvarken
kursving-leri eller annan tjufnad genom mellanhänder förekom.»"
Och kollektivisten Bonnaire tillägget 2 - »J’äg trodde på
nödvändigheten af en revolution, som skulle ge oss makten och göra oss till
ägare af jordep öch alla arbetsverktyg, ¡Men. hur kan man stå emot
sin egen erfarenhet? Jag medger, , att det ännu återstår mycket att
göra. Men vår sträfvan går helt enkelt ut på att våra barnbarns barn
skola få skåda detta samhälle af fullkomligträttvisa och fullkomlig frihet.»
I ett kapitel i boken skildrar Zola köpmännens i trakten ursinne
och deras fälttåg mot kooperationen, som bildats vid la Crécherie Och
huru de försöka sténa dess grundläggäre »som likväl ursäktar dem,
dessa butikegare, hvilka anSågo sig • ruinerade af honom, då hän
endast • afsåg en bättre användning af samhällets krafter för att ej
landets förmögenhet skullé spillas bort onödigtvis.»
Allt detta är ingenting nytt för rEmancipation’s läsare. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
