Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. November - De engelska fackföreningarna. Af Gustaf Siösteen - Social månadsrevy. Af G. H. von Koch - Blodsdåden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(maliciou8) och straffar det som sådant! Detta är det besynnerliga
resonne-mang, som ligger under lordernas märkliga utslag.
Den svenska allmänheten torde icke ha sig bekat,n att en liknande
lagtolkning redan någon tid varit rådande i Förenta Staterna. En vanlig
strejk, d. v. s. en arbetsinställelse för de strejkandes egen vinnings eller
fördels skull är laglig, men en »sympatistrejk» är olaglig, emedan i en sådan
afsikten icke kan vara att ernå en fördel för de sammansvurne, utan i bästa
fall att hjälpa kamrater, »och lagen erkänner icke en så långtgående
al truism», heter det i ett arbete om fackföreningarnas ställning till lagen.
Hvad de engelska fackföreningarna nu närmast skola företaga sig för
att rädda sig undan »rättvisans» Damoklessvärd torde bero på det öde som
vederfares åtskilliga strejkmål, hvilka för närvarande befinna sig under
pröfning af domstol. Ett nytt strejkposteringsmål har
fackföreningskon-gressen^ parlamentariska komité beslutit fullfölja i alla instanser för att om
möjligt få ett gynnsammare utslag till ätånd. På tal härom vill jag nämna,
att Steadman i det anförda föredraget påstod, att strejkpostering aldrig
skulle kunna bli olaglig, om den sköttes rätt. Postering för att lämna
underrättelser gjordes laglig genom en uttrycklig bestämmelse i 1875 års
lag. (Hvilket icke hindrat underdomstolar att upprepade gånger trotsa
lagens tydliga bud, som dock tills nu följts af öfverdomstolarne.) Däremot
är bevakning och förföljelse i ändamål att tvinga någon att göra eller låta
något, olaglig. Då nu emellertid vanlig postering blifvit olaglig, påpekade
Steadman, att om posterna icke stodo stilla utan gingo fram och tillbaka,
så skulle ingen domstol kunna fälla dem till ansvar härför! Vare därmed
huru som hälst, posteringsfrågan har dock långt mindre betydelse än frågan
om fackföreningarnas ekonomiska ansvarighet, ty våra dagars billiga press
kan gifva alla nödiga underrättelser till anländande nya arbetare. Åtskilliga
af Englands största strejker de senaste åren ha också skötts så godt som
utan användande af strejkposter. Men fackföreningsledarne stå rådvilla
ifråga om föreningarnas nyligen iråkade ekonomiska ansvarighet. Hela
fackföreningsvärlden tyckes ha slumrat de senaste tjugu åren, om man
undantager den hastigt uppflammande och hastigt slocknade entusiasmen
vid den stora dockarbetarestrejken. De täta varningar fackföreningarna
fått under de senaste åren af ogynnsamma utslag i underdomstolar, hvilka
utslag endast med stora kostnader kunnat öfverändakastas i de högre
instanserna, borde ha förmått dem att vidtaga lämpliga åtgärder, medan tid
var. På tal om dessa ogynnsamma utslag skrefvo de varma
fackförenings-vännerna Sidney och Beatrice Webb år 1897: »Om dessa utslag icke ändras
i högre instans måste fackföreningarna åter utkämpa striden för
föreningsrätten, som de trodde sig ha vunnit 1875... Olyckligtvis är den nuvarande
generationen af fackföreningsmedlemmar, inberäknade de ansvariga
tjänstemännen, ej vaken och medveten om den legala situationens allvar.»
Fackföreningarna kunna minsann icke vänta, att de rika herrar, som
de sändt till parlamentet, skola tillvarataga deras intressen. »Den engelske
arbetaren har sig själf att skylla», sade Steadman, »om han måste bo i
slums och dö på fattighuset.» „ , * _... ,
Gustaf Stos teen.
Social månadsrevy.
Stockholm d. 1 nov.
n, j jOj Ingenting har val sa
Blodsdåden. , . ® - n ..
lagt beslag pa allman-
hetens uppmärksamhet under den
gångna månaden, som de hemska
blodsdåd, hvilka likt en epidemi
hemsökt olika trakter af vårt land. Det
första utspelades i Stockholm och
bar vittne om en häpnadsväckande
rå kallblodigliet. Kom så
Väners-borgsdramat, där alkoholen var den
tydliga orsaken till en väfnad af
dryckeslag, slagsmål, mord och
mordbrand, som synes omöjlig att utreda.
Slag i slag förkunnade telegrafen
sedan om två hemska dubbelmord
från den vilda Hälsingebygden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
