Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. December - Folkbildning: Folkbiblioteket i Helsingfors (med 1 illustration). Af Hugo Bergroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkbildning.
Folkbiblioteket i Helsingfors.
Några notiser af folkbibliotékarien, lektor Hugo Bergroth.
Det nyssförflutna århundradet bär många namn, mer eller mindre
väl förtjänta. Till de förra hör väl, åtminstone för så vidt fråga är
om seklets senare hälft, benämningen »folkbildningssträfvandets
tide-hvarf».
Det talas nu för tiden mycket om det fjärde ståndet, de
obemedlades, kroppsarbetarnas, »proletärernas» stånd, såsom det egentliga
folket i motsats till det tredje ståndet. Visst är, ätt om det en gång
lyckas detta fjärde stånd att komma till makten, så har det därför i
väsentlig mån att. tacka just det tredje ståndet, hvars outtröttliga
sträf-vanden att höja. arbetarklassens bildning småningom gjort denna klass
till en politisk faktor af betydelse.. Det är till ej ringa del de senaste
årtiondenas folkskolor, folkhögskolor, fortsättningskurser, arbetareinstitut,
akademiska ferieundervisning, lättfattliga föredrag, folktidningar och
folkbibliotek, som framkallat detta resultat.
Bland alla de nyss uppräknade institutionerna för främjande af
folkbildningen hafva väl i den skandinaviska norden folkbiblioteken
hittills varit de mest styfmoderligt behandlade. England är folkbibliotekens
egentliga hemland. Dessa inrättningar hafva där t. o. m.
uppmärksammats af lagstiftaren, och det så tidigt som 1850. De engelska och
amerikanska Free Libraries (afgiftsfria lånebibliotek) äro
mönsterinrättningar i sitt slag. Äfven i Tyskland förmärkes ett betydande
uppsving på nu. ifrågavarande område af folkbildningssträfvandet. Men i
den skandinaviska norden — med undantag af Danmark, där
läroverksadjunkten Andr. S. Steenberg såsom bekant satt 1 gång och leder
en kraftig rörelse för folkbibliotekssaken — äro företeelserna på detta
område tills vidare tämligen sporadiska. Göteborg har nyligen
förskaffat sig ett förträffligt folkbibliotek, efter engelskt mönster;
Stockholm saknar ännu en inrättning af detta slag. Måhända kan det
under sådana förhållanden intressera tidskriftens läsare att erhålla några
uppgifter om ett folkbibliotek, som under mera än 40 år med icke
obetydlig framgång arbetat i en af den skandinaviska kulturens utposter
mot öster.
Helsingfors . folkbibliotek grundades år i860, på enskildt initiativ.
Några för folkbildningen nitälskande persöner utsände (1859)
subskrib-tionslistor för hopsamlande af frivilliga bidrag. Stor var framgången
ej i början. Som ett exempel på den tvekan hvaraf det nya företaget
möttes på mer än ett håll, må anföras den anteckning en förmögen
gammal dam gjorde på listan: »måne detta skal lykas?» Saken
lyckades emellertid; det nya biblioteket, som började sin verksamhet
med 517 volymer, är numera ett af de allra största i Norden.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
