Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. December - Folkbildning: Folkbiblioteket i Helsingfors (med 1 illustration). Af Hugo Bergroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under många år stod biblioteket emellertid så godt som stilla i
sin utveckling. Väl öfvertogs det inom kort af Helsingfors stad; men
i den inskränkta lokal kommunen bestod biblioteket, någon tid i en
folkskolebyggnad vid Kaserngatan, senare i hyrd våning vid
Brunns-gatan (bestående af ett rum för biblioteket och två för den därmed
förenade läselokalen), var ett kraftigare uppsving omöjligt. Omsider
inträffade emellertid — det var år 1878 — en vändpunkt’i
bibliotekets öden. Helsingfors utskänkningsaktiebolag skänkte nämligen en
för ändamålet inköpt tomt i hörnet af Richards- och Högbergsgatorna
åt staden, på villkor att denna därstädes skulle uppföra ett eget hus
för »Folkbiblioteket och Läsesalen» (detta är inrättningens officiella
namn). Äfven erforderliga medel för uppförande ’af bibliotekshuset
anslogos af utskänkningsbolaget. Hösten 1882 kunde inrättningen
öfver-flytta till sin nya lokal. Och därmed började för densamma en period
af förvånande snabb utveckling.
Folkbibliotekshuset i
Helsingfors är en
pryd-lig byggnad af tegel i
tvänne våningar och
inrymmer i nedre våningen,
utom en rymlig västibul,
en stor läsesal, ett föga
mindre biblioteksrum och
ett lagerrum; i öfre
våningen likaledes
tvänne stora salar och ett
mindre rum, där
direktionen håller sina
sammanträden. För 19 år
sedan var biblioteket
emellertid alltför
obetydligt för att behöfva göra
anspråk på alla
lokaler i sitt nya hus; vid uppgörandet af ritningarne till huset synes
i. själfva verket den föreställning hafva gjort sig gällande, att minst en
mansålder komme att förflyta, innan hela byggnaden behöfde disponeras
för Folkbibliotekets och Läsesalens räkning. Nedre våningen anslogs
sålunda till att börja med för dessa inrättningar. I den öfre uthyrdes
bibliotekssalen åt Finska Vetenskapssocieteten, och den andra större
lokalen uppläts för konstutställningar, allmänna möten m< m,
Året före inflyttningen i den nya lokalen utgåfvos från biblioteket
närmare 15,000 boklån. Boklagret omfattade cirka 3,000 volymer.
Utlåningen ombesörjdes af, bibliotekarien med biträde af två
amanuenser. Hela inrättningen (jämte läselokalen) kostade staden årligen
cirka 12,000 mark. Ick§ fullt tjugp år senare, året 1900, utgåfvos
102,843 boklån; antalet volymer i biblioteket var cirka 20,000;
personalen (vid utlåningen) utgjordes af bibliotekarien med biträde af 7
amanuenser, och utgifterna för inrättningen uppgingo till cirka 45,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
