Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Yrkesinspektionen år 1900. Af Georg Stjernstedt - Butikbiträdenas ställning i London. Af Anna Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna bild är ju icke lysande och gér ej heller någon antydan
om utveckling till det bättre. Så mycket mer borde den mana till
ett kraftigt lagstiftningsarbete för åstadkommande af en tillfredsställande
arbetareförsäkring. Hittills har ju i vårt land endast åstadkommits
en lag om ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete och
denna ersättning så. knappt tillmätt som möjligt.
Men, för att återvända till yrkesinspektionen, vill jag efter ett
påpekande af den raskhet hvarmed offentliggörandet af yrkesinspektionens
verksamhet år 1900 ägt rum, framhålla en brist vid yrkesinspektörernas
tillvägagående, som jag tror både i och för sig är afsevärd och för det
förtroende, hvarmed inspektionen’ från arbetarehåll bör omfattas, skadlig.
Denna brist består däri, att vid inspektionerna arbetarna ej få tillfälle att
för yrkesinspektören framställa sina klagomål och anmärkningar med
afseende på de under inspektionen hörande förhållanden. Yrkesinspektören,
som hos vederbörande yrkesidkare eller arbetsföreståndare först måste
anmäla sin afsikt att inspektera resp. arbetsställe, beger sig vanligen i
sällskap med arbetsgifvaren eller någon hans ingeniör eller verkmästare
in i arbetslokalerna och vänder sig naturligtvis därvid ofta till den
enskilde arbetaren, för att höra hans mening om det arbetsförhållande,
som väcker yrkesinspektörens uppmärksamhet. Huruvida arbetaren då
får klart för sig, att det är yrkesinspektören han talar med, är väl
stundom fallet, stundom kanske icke. Säkert är, att yrkesinspektören
icke är skyldig eller har makt att ålägga arbetsgifvaren vare sig att
kungöra yrkesinspektörens närvaro på arbetsstället för dess arbetare,
eller alt bereda dem tillfälle att få träffa honom och framställa sina
önskemål eller anmärkningar. Ej heller lära yrkesinspektörema i
praxis på något mera offentligt sätt förkunna sin närvaro på
arbetsplatsen, utan öfverlämna åt den enskilde att underrätta sig därom
bäst han kan.
Denna brist vid yrkesinspektörernas förfarande borde genom
uttrycklig lagbestämmelse häfvas, så att säker garanti vunnes för
arbetarna att få framställa sina synpunkter vid de både sällsynta och
värdefulla tillfällen, då yrkesinspektör gör sitt besök på resp.
arbetsplats.
Georg Stjemstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
