Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Egnahemsfrågan: Från slaf till medborgare. Jordbruksarbetarefrågan i Sverige och Danmark. Af G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sation tvinga fram förbättringar i sin tillvaro, så inses lätt hvarför
dessa arbetare i allmänhet stå på en sådan ytterligt låg ståndpunkt,
såväl i ekonomiskt som andligt afseende.
Statarnes Sämst torde förhållandena gestalta sig för de s. k.
sta-ställning. tame. Dessa hafva en viss bestämd årslön, uppgående
till 150 å 180 kr. samt dessutom stat, bestående af vissa kvantiteter
råg, korn, potatis, mjölk o. s. v., alltsammans uppgående till ett värde
af 350 ä 400 kr. utom husrum och vedbrand. Statarnes
ekonomiska ställning är i regel mycket dålig. Enligt U. von Feilitzens
bekanta undersökningar i Östergötland, Småland och Skåne voro af
2,414 undersökta familjer endast 11,7 °/0 välbärgade, 53,5 voro
medelmåttigt bärgade och 34,8 voro fattiga.
Det kan ju ej förnekas, att orsakerna till fattigdomen ofta kunna
sökas hos statarne själfva. t. ex. den nästan alltid stora
rikedomen på barn, hustruns oduglighet, superi o. s. v. Men den
egentliga orsaken till statarens sorgliga tillstånd är den, att han saknar
nästan all möjlighet att genom egna åtgärder förbättra sin ställning.
All hans arbetskraft offras åt arbetsgifvaren,. på besparingar är ej att
tänka, och som framtidsutsikt hägrar alltid’ fattigvårdsspöket. Hur skall
han under sådana förhållanden kunna bli annat än liknöjd och loj ?
Härtill kommer att statarne på många ställen behandlas ytterst
illa. Genom legostadgans bestämmelser äro de ju i arbetsgifvarens
våld en lång tid framåt, och häraf draga orättvisa husbönder icke
sällan fördel: de bli behandlade ytterst illa af förmännen, tvingas till
onaturligt strängt arbete och försjunka i så fattiga omständigheter, att
de till slut förlora det sista försvarsmedlet — förmågan att flytta.
I själfva verket är deras ställning på otaliga platser förtviflad —
lysande undantag finnas lyckligtvis här liksom på alla områden. Det
är bokstafligen sannt, att statarne på många ställen lefva och
behandlas som djur — kanske ibland sämre. Deras lif förflyter i en tröstlös
omväxling af slafarbete och sömn, då och då afbruten af de korta
stunder som egnas åt måltiderna eller en godtköpstidning. Njutningen att
försjunka i en intressant bok, höra ett upplysande föredrag eller
deltaga i ett uppfriskande nöjes- eller umgängeslif är dem nästan alltid
förmenadt. Deras bostäder äro ofta uslare än de visserligen förfallna
kåkar man ser i städernas utkanter; ofta utgöres bostaden af ett enda
lågt rum, hvarest hela familjen skall sofva och äta, där maten skall
lagas, ytterkläder upphängas, där det öfverflödar af väggohyra, och
där regnet sipprar ner genom takspringorna. Icke sällsynt är att
gri-sarne inhysas i samma hus som stataren eller att godsägarens svinhus
med tillhörande gödselhög och urinbrunn bygges alldeles intill
statar-bostaden.
Fattigdom och De andra kategorierna af jordbruksarbetare, daglönare,
liknöjdhet friarbetare (tillfällige arbetare), yrkesmän samt torparne ha
det i allmänhet något bättre; men det är ju i alla fall nedslående,
att den ofvannämnda undersökningen af Feilitzen lämnar som slutresultat,
att af 24,760 personer af samtliga kategorier endast 32 °/0 voro
välbärgade, hvaremot 43,6 °/o voro medelmåttigt bärgade och 24,1 °/0
k
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
