Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Egnahemsfrågan: Från slaf till medborgare. Jordbruksarbetarefrågan i Sverige och Danmark. Af G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattiga* Hvad särskildt torparnes ställning angår, är den betydligt
sämre än hvad den kunde vara, på grund af bristen på en lämplig
arrendelag. Kontrakten äro vanligen uppgjorda på mycket kort tid,
efter hvilken torparen kan förutse höjning i arrendet ifall han företagit
några förbättringar, hvilket naturligtvis måste leda till liknöjdhet och
overksamhet.
Öfverhufvudtaget är det liknöjdhet och ekonomiskt betryck, som
utmärka jordbruksarbetarnes nuvarande ställning. Såväl för
arbets-gifvaren som arbetaren är därför anordningen den sämsta möjliga.
Hvarför kräf- Hvarje socialt intresserad person borde inse, att de
vas förändrin- nuvarande förhållandena bland jordbruksarbetarne, särskildt
0ar? statkarlssystemet, måste förändras. Det kan icke vara till
samhällets nytta att en stor del af landets innevånare lefver i nöd och
umbäranden, utan några samhällsintressen och på en mycket låg andlig
ståndpunkt. Men en ändring af förhållandena är önsklig äfven ur
andra synpunkter. Det är nämligen alldeles tydligt, att
jordbruksarbetarnas dåliga ställning i hög grad bidragit till den starka inflyttningen
till städerna och till emigrationen. Ingen klok människa kan undra
på, att företagsamma och intelligenta landtbor öfver ge sina tröstlösa
förhållanden för att söka en gynsammare framtid i städerna eller det
lockande landet i västern. Men säkert är, att denna utvandring är
till stor skada för jordbruket, som härigenom förlorar sina dugligaste
söner; och när utflyttningen sträcker sig till utlandet, gäller ju förlusten
ej endast jordbruket, utan hela landet.
Det gäller därför att så omdana förhållandena på landet, att äfven
intelligenta och företagsamma personer kunna finna det förmånligt att
där förlägga sin verksamhet. Hade vi så gjort i god tid, skulle vi säkert
kunnat behålla de allra flesta af de omkring 800,000 emigranter, som
vi nu förlorat under de senaste 45 åren.
Slutligen böra jordbruksförhållandena ändras därhän, att jordens
afkastningsförmåga ökas. Detta är en synpunkt af stor nationell
betydelse. I och med detsamma att skatterna allt mera påläggas vårt folk,
måste inkomsterna ökas. Det nuvarande extensiva jordbruket kan icke
lämna någon hög afkastning, dels därför att metoderna äro olämpliga,
dels ock därför att de personer, som sysselsättas i detsamma, icke
förrätta sitt arbete med personligt intresse, utan endast af nödtvång.
En nyttig reform å jordbrukets område måste leda därhän, att hvarje
person som sysselsattes å jorden, utöfvar sin verksamhet med intresse
och på sådana grunder, att den ekonomiska förtjänsten kommer honom
själf till godo.
Framtidens Ja, dessa äro önskemålen, men frågan är hur de skola
jordbruk. uppnås. Att med en enda åtgärd, t. ex. en lag om egna
hem, kunna omdana jordbruksförhållandena i nu antydd riktning, är
naturligtvis omöjligt. Men mycket kan göras om såväl statsmakterna
som enskilda personer energiskt och konsekvent arbeta i rätt riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
