- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1902 /
61

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Kooperation: Kooperativa frågor vid årets riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allt nast med skatter, utan måste »det nationella arbetets produktiva
kraft» höjas, framför allt måste jordens. afkastningsförmåga ökas. Hur
långt man i detta afseende kan komma, bevisas af de exempel på
intensiva småjordbruk, som här och hvar kunna uppvisas. Vunne
dessa efterföljd, skulle helt visst Sverige förvandlas till en lustgård.

.. Men villkoret för detta framtidsmål är kooperation mellan de
mindre j9rdbfukama i och för idkande af stordrift.

Motipnären uttalar en stark tro på. den kooperativa rörelsens
framtid. Den öppnar oanade möjligheter för flera svåra
samhällsproblems lösning genom att den förenar de många för ekonomisk
produktion och genom att den organiserar massornas Tcöpkraft. Dess
styrka består däri, att dess lifsprincip är själf hjälp och samhörighet i
förening. Därför mildrar den också växlingarna i konjunkturerna. Och
den verkar befruktande, därför att den främst vill öka det individuella
arbetets produktivitet inom breda iager af befolkningen.

Att kooperationen är af särskild betydelse för det lilla jordbruket
ligger ju i Öppen dag. Endast genom den kan jordbrukaren erhålla
minskning i omkostnaderna, större af kastning och bättre afsättning;
framförallt frigöras de skatter af intelligens och företagsamhet, som nu
finnas bundna bland de små jordbrukarna.

Kooperationen skall vidare helt säkert befordra bildandet af de egna
småjordbruken, genom att den skapar en organisation som genast kan
omhändertaga och stödja nybyggarna; äfven den nödvändiga krediten
skall bättre användas när låntagaren genom kooperationens lärdomar
är fullt medveten om ändamål och medel. Den största betydelsen
äger emellertid kooperationen därigenom, att den låter de ekonomiska
värdena ytterst tjäna de ideella, hvilka äro de dyrbaraste. »Den skapar
nämligen en vaken och intelligent befolkning, som gläder sig åt att
njuta frukterna af sitt arbete och äfven bör finna lyftnad i
medvetandet, att dess sträfvanden stå i harmoni med hela landets intressen».
När denna själfkänsla blir allmän, då först blir Sverige ett verkligen
rikt land.

Motionären påpekar därefter, att utlandets erfarenhet visar, hvilka
fördelar det kooperativa jordbruket medför. Hvad särskildt Danmark
angår, äro jordbruksförhållandena visserligen gynnsammare än i Sverige,
men å andra sidan förfogar vårt land öfver större utrymme och mer
obruten mark, och de små odlingstillfällena i vissa landsdelar tvinga
oss in på det lilla jordbrukssystemet.

Hittills ha emellertid hushållningssällskap o. s. v. endast hjälpt de
större egendomarna; ett steg i annan riktning togs emellertid vid förra
riksdagen, då 25,000 kr. anslogos till premieringar och studieresor för
smärre jordbruk. Och vid sidan af denna påbörjade upplysningsrörelse
har dess nödvändiga komplement, föreningsrörelsen, börjat uppblomstra.
Andelsméjerier och landtmannaföreningar ha bildats här och där, men
ännu befinner man sig på nydaningens skede, och betydelsen af
föreningsrörelsen är ännu ej uppskattad. Men det är icke någon lätt
sak för de små jordbrukarne att studera och sätta i gång det för
jordbruket nödvändiga föreningsväsendét; det kräfver nödvändigtvis utredning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1902/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free