Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Kooperation: Konsumtionsföreningarnas rätt att handla med icke-medlemmar - Konsumtionsanstalter. Af Axel Raphael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen välvilligt af justitieministern, af hvilken vårt lands kooperatörer
helt säkert ha att vänta sig ett kraftigt stöd och ett lifligt intresse.
Sedan borgmästare Pettersson på ett särdeles klart och
öfver-tygande sätt redogjort för de skäl som föranledt föreningarna att söka
ändring i föreningslagstiftningen samt särskildt framhållit det
osäkerhets-tillstånd som f. n. råder beträffande föreningarnas handel med
allmänheten, i det att olika länsstyrelser följa olika principer härutinnan vid
registreringen, uttalade justitieministern sitt stora intresse för den
kooperativa rörelsen, hvilken han som sekreterare i bolagskommittén af år
1890 hade studerat. Han insåg tillfullo att föreningarna för sin
utveckling måste hålla öppen salubod och detta åter fordrade att handel
med allmänheten skulle vara tillåten. Frågan sönderföll emellertid i
två delar: rätt att erhålla registrering samt möjlighet att göra anmälan
om handelsrättigheter enligt näringsfrihetsförordningen; endast den förra
delen föll inom hans verksamhetsområde. För sin del ville han söka
verka för att det i petitionen uttalade önskemålet skulle bli en verklighet
och att sålunda föreningarna skulle erhålla rätt att sälja varor till
utomstående; dock måste naturligtvis handeln med medlemmar
fortfarande vara hufvudsak. Han hoppades att en dylik förändring icke
allt för länge skulle låta vänta på sig.
Då justitieministern närmare studerat den kooperativa rörelsen
såsom sekreterare i 1890 års bolagskommitté och år 1900 var regeringens
representant vid en internationell kooperativ kongress i Paris och då
han vid nu ifrågavarande tillfälle fortfarande visade sig äga ingående
kännedom om den kooperativa rörelsens behof, torde godt hopp
förefinnas att petitionens önskningsmål inom en snar framtid skall
förverkligas. Härför talar också det alltigenom välvilliga sätt hvarpå
deputationen mottogs.
Konsumtionsanstalter.
Af d:r Axel Rapiiael.
Ur det under tryckning varande I4:de häftet af »Det ekonomiska
samhälls-lifvet» ha vi genom välvilligt tillmötesgående satts i tillfälle att meddela följande
artikel om konsumtionsanstalter. Vi äro öfvertygade om att alla kooperatörer skola
med intresse taga del af den framstående nationalekonomiske författarens åsikter om
konsumtionsföreningarne, isynnerhet emedan i artikeln behandlas den nu så aktuella
frågan om handel med »icke medlemmar».
Det för arbetsklassen så menliga inköpssättet hos minuthandlare
af förnödenhetsvaror kan lämpligast afskaffas genom särskilda
konsumtionsanstalter, i hvilka eller genom hvilkas förmedling arbetarne få
inköpa goda varor billigare än på annat sätt. Utom egentliga
närings-och njutningsmedel, för hvilka det mest trängande behofvet föreligger,
kunna sådana anstalter äfven erbjuda andra bruksföremål —
belysnings-och uppvärmningsmaterial, kläder, husgeråd m. m. De förefinnas i
tvänne former. Dels upprättade och förvaltade af större arbetsgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
