Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Konsumtionsanstalter. Af Axel Raphael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att, utan syfte att bereda sin upphofsman någon vinst, lämna
ar-betarne varorna till .inköpspris, med den förhöjning
förvaltningskostnaderna kunna betinga, och den eventuella vinstens tillfallande de i
affären anställda. (Ett af de mera storartade hithörande exemplen är
den sedan 1861 i Krupps fabrik i Essen bestående anstalten, som icke
blott lämnar alla ofvan anförda slags varor, utan äfven har egna
skrädderi- och skomakeriverkstäder, eget slakteri, bageri, kaffebränneri, egen
ångkvarn, borstfabrik o. s. v.). Dels såsom ai‘betarnes égna anstalter
— konsumtionsföreningar eller kooperativa förepingar till gemensamt
inköp i stort och försäljning i minut af förnödenhetsvaror.
Såsom andra kooperativa föreningar hvilar äfven
konsumtions-foreningen på de små krafternas sammanslutning till gemensam
vérk-samhet genom föreningens organ. Driftkapitalet kommer till stånd
genom regelbundna (oftast mycket små) inbetalningar på insatsen, hvilka
förräntas efter gängse räntefot (1 Sverige dock ända till 10 °/0), genom
outdelade vinstmedel (i Sverige endast undantagsvis) och, om så
be-höfves, genom lån. Medlemsantalet är oinskränkt, inträde är fritt för
alla, som uppfylla stadgarnas föreskrifter, sålunda icke endast arbetare
(i Sverige dock ofta endast med en andel); likaledes, med iakttagande
af vissa uppsägningstider, utträdet. Försäljningen sker i allmänhet mot
kontant, så att föreningen icke binder sina drifimedel och å andra sidan
vänjer sina medlemmar att rätta utgifterna efter inkomsterna. De tyska
föreningarna synas i detta afseende hafva uträttat ännu mer än deras
engelska förebilder. I Sverige lämnas ofta 8—30 dagars kredit, och i
No/ge synes köp mot kontant böra till undantagen.
Men utom billigare varor få medlemmarna äfven oförfalskade
varor af bästa kvalitet. Om det också ofta naturligtvis är svårt för
nya föreningar att genast finna de bästa inköpskällorna — hvilket
emellertid betydligt underlättas genom anslutning till äldre föreningar —,
så går sträfvandet likväl alltid ut på att föra goda varor, ty köparne
äro själfva affärens herrar. Allt talrikare bli de föreningar, som
underkasta sina varor regelbunden kemisk undersökning. Ofta har tillvaron
af en konsumtionsförening haft väsentligt inflytande på befolkningens
anspråk på sina förnödenheters kvalitet.
Detta är konsumtionsföreningarnas omedelbara syften, till hvilka
de också i Tyskland inskränka sig. Annorlunda i Belgien och Schweiz,
delvis också i England, där de endast utgöra medel för att
åvägabringa en stor ekonomisk omgestaltning. Genom att öfverföra en
betydande del af sin vinst till de socialistiska partikassorna ha de belgiska
föreningarna lämnat den politiska arbetarerörelsen ett synnerligen godt
handtag. För konsumtionsföreningarnas värde i ekonomiskt afseende
liksom för deras utveckling är det af afgörande betydelse, hur vinsten
fördelas", liksom till hvad pris varorna afyttras. Det synes ligga närmast
till hands att, då föreningen åsyftar att bereda sina medlemmar
gross-inköpets fördelar, lämna dem varorna till möjligast billiga pris, så att
förhöjningarna öfver inköpspriset endast täcka omkostnaderna och
vinsten utdelas till delägarne i förhållande till deras insatser; så tyckes
praxis också vara i Norge. Men därmed har föreningen förlorat sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
