Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Sociala månadsrevy - Prostitutionsfrågan - Generalstrejker och folkupplopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmenta nödvändighet, men
framhåller med skärpa, att om ett reglemente
finnes, bör det följas. Såsom det nu
tillämpas leder de prostituerades
sed-lighetssårande uppträdande å gatorna,
de öfverallt befintliga bordellerna
m. m. till allmän förargelse; en
kraftigare tillämpning af reglementet
påyrkas därför. Det är att beklaga, att
icke konsistoriet öppet och ärligt
brutit stafven öfver den olagliga och
demoraliserande skamfläck som kallas
reglementermgen och man måste
uttrycka sin förvåning öfver att
kristendomens förkunnare tillåta sig
nedsättande uttryck och osmakliga skämt
om de offentliga kvinnorna, för
hvilkas sorgliga lott samhället helt säkert
bär största ansvaret. Af helt annan
art är en senare af Prästsällskapet
af-låten skrifvelse, hvari én betydligt
mycket bestämdare ståndpunkt
intages till reglementeringsfrågan och _
där ett allvarligt försök göres att
träffa några af rötterna till den
öfver-handtagande osedligheten. Detta kan
däremot ej sägas om några mycket
uppmärksammade, talangfullt skrifna
tidningsartiklar af riksdagsman V.
Larsson, hvari författaren visar sin
oförmåga att bedöma sedlighetsfrågan
från idealistisk synpunkt och
framställer de prostituerade kvinnorna i
en sådan dager, att man endast ser
deras minst människoliknande drag.
Af allt det myckna som skrifvits och
talats i denna fråga på sista tiden,
synes intet vara mera sannt än den
framställning som lämnats af
fång-predikanten W. Arbin vid
Norrköpings kvinnofängelse i hans
årsberättelse för 1901. Hr A. försöker att
besvara frågan hur de prostituerade
kommit på det sluttande planet, och
han finner därvid, att samhället
tolererar åtskilliga »fallgropar för
kvinnlig dygd och heder»; och bland dessa
nämner han särskildt våra »krogar
af högre och lägre rang», hvarest den
kvinnliga betjäningen är fågelfri för
männens förförelselusta samt de
öfverallt befintliga och af polisen kända
bordellerna (läs hotellen) som locka
till sig kvinnlig arbetskraft från
landet. Om själfva reglementeringen
finner hr A. icke nog kraftiga utryck.
»Den är ett systematiskt tillintetgö- •
rande af hvarje spår af kvinnlig
blygsamhet och hederskänsla. Den är ett
dråpslag åt kvinnans människovärde,
den är ett samhällets garanterande
och legaliserande af lasten, den är
en offentlig hyllning åt den
samhälls-vådliga satsen: låtom oss göra det
onda i syfte att något godt må komma
däraf».
Hittills ha de många skrifvelsema
endast åstadkommit en noggrannare
polisuppsikt å gatorna, men det är att
hoppas, att den lifliga rörelsen i
sedlighetsfrågan ej skall upphöra förrän
reglementeringen afskaffat®. Och det
bör betonas, att för detta måls
vinnande har landsortens befolkning
äfven ett stort intresse. Enligt
officiella uppgifter komma nämligen de
flesta prostituerade från landsorten.
Ar 1898 voro sålunda af Stockholms
447 hos polisen inskrifna kvinnor
icke mindre än 351 födda i
landsorten. För denna frågas lösning torde
sålunda samverkan kunna påräknas
från hela landets befolkning.
a . Under den gångna
må-... , naden ha våldsamma
/% , scener mellan
folkmas-upp °PP’ soma och
ordningsmakten utspelats i flera af Europas
städer. I den stora österrikiska
hamnstaden Triest uppkommo
våldsamheterna genom en konflikt angående
arbetsförhållandena inom
ångfartygs-bolaget Lloyd. Omkring 800 eldare
fordrade ändrade arbetsvillkor, bl. a.
8 timmars arbetsdag, hvilket senare
ej beviljades, hvarför strejk
proklamerades. Regeringen begick då det
missgreppet, att låta bolaget använda
örlogsflottans eldare. Detta
förorsakade en ofantlig upphetsning; hela
stadens väl organiserade arbetarekår
proklamerade generalstrejk, hvilket
åter gaf regeringen anledning att
sända stora truppmassor till staden.
Snart uppstodo strider mellan
trupperna och folkmassan, hvarvid de
förra synas ha missbrukat sin
ställning och handlat utan order. Den
lifliga affärsstaden förvandlades till
en blodig valplats där all
verksamhet inställdes, gatubelysningen
släcktes och där de mest vilda excesser
begingos t. o. m. sedan en
skiljedomstol afkunnat utslag i den
egentliga tvistefrågan. Enligt detta utslag
godkändes de flesta af arbetarnas
fordringar. Dessutom har stadens
styrelse indirekt erkänt att
ordningsmakten uppträdt otillbörligt genom
att besluta, att de fallna, ett 20-tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
