Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Sociala månadsrevy - Generalstrejker och folkupplopp - Arbetskonflikter i Sverige - Medling i arbetstvister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
personer, skulle begrafvas på stadens
bekostnad och deras familjer erhålla
understöd samt att de häktade skulle
frigifvas.
Äfven de senaste orolighetema i
Barcelona i Spanien synas ha haft
en arbetstvist — fordran om 9
timmars arbetsdag jämte därpå följande
generalstrejk - till närmaste anledning.
Men bakom denna mer tillfälliga
orsak ligger årslångt socialt missnöje,
hungertillstånd och framför allt en
intensiv anarkistisk propaganda. De
lifliga spanska arbetarna synas vara
mer tillgängliga för de anarkistiska
lärorna än för socialismens abstrakta
teorier eller fackföreningarnas
disciplinära bestämmelser. Medan
socialdemokraterna motsätta sig
generalstrejker och däraf följande
våldsamheter och söka, ehuru med föga
framgång, vinna inträde i riksdagen, äro
anarkisternas lärosatser däremot af
våldsammaste, hänsynslösaste natur
samt uppblandade med vissa för
de spanska landsdelarna säregna
separatistiska sträfvanden, hvilka äro af
beskaffenhet att i hög grad upphetsa
sinnena. Vå ldsamheterna i Barcelona,
hvilka utförligt skildrats i dagspressen,
ha tagit sig de mest beklagligt råa
och besinningslösa uttryck och
påkallat de utomordentligaste åtgärder från
regeringens sida. Den närmaste
stridsfrågan, strejken, har visserligen
genom konferens mellan de stridande
parterna för tillfället bilagts, men så
länge de svåra sociala
missförhållandena kvarstå blir det endast ett lugn
på ytan.
- - . . Äfven i vårt land ha,
flikt* : iådande arbetsbrist,
Sveri e hotande arbetskonflikter
^ ‘ uppstått. Förutom
mindre sådana vid Grängesberg, Borås
m. fl. platser, har den allmänna
uppmärksamheten riktats på en hotande
konflikt inom byggnadsfacket i
Stockholm samt en bageristrejk i
Göteborg. Hvad den förra beträffar, har
tvistefrågan uppkommit genom
ar-betarnes blokad af ett par
byggnadsföretag i hufvudstaden; byggmästarne
hade. nämligen, sedan skiljenämndens
af år 1900 bestämmelser upphört att
gälla våren 1901, och sålunda inga
af talsbestämmelser voro rådande,
minskat timaflöningen för
timmermän och murare från den 1 januari
1902. Denna nedsättning i timlönen
motiverades af de dåliga
konjunkturerna, men innebär i själfva verket
ett försök att få det af arbetsgifvame
önskade ackordsystemet mer allmänt
tillämpadt. Underhandlingar fördes
länge mellan byggmästareföreningen
och murareförbundets
Stookholms-afdelning, och det är att hoppas att
resultatet blir att en skilj
enämndskom-mitté tillsättes för att af göra frågan om
byggmästames åtgärd att nedsätta
timaflöningen var berättigad eller ej.
Konflikten inom bageriyrket
orsakades af strandade underhandlingar
i Göteborg rörande löne- och
arbets-aftal. Det var hufvudsakligen frågan
om arbetstiden, hvilken arbetarne
önskade begränsad till 60 timmar, men
arbetsgifvame fordrade bestämd till
66 timmar pr vecka, som gaf anledning
till konflikten. Då öfverenskommelse
ej kunde träffas, inställdes arbetet i
bagerierna och ett 60-tal tyska
bageriarbetare införskrefvos. Rörande
konfliktens senare utveckling jämte
gatutumulten i Göteborg, få vi
tillfälle att i nästa månadsrevy
uttala oss.
„ . Skiljenämndskommit-
. ® téns betänkande har nu
arbetatvisler. lyckUgt genomgått läns
styrelsernas skärseld. Med några få
undantag har man öfverallt insett
betydelsen af en opartisk medling i
våra dagars ständiga arbetstvister.
Meningarna ha emellertid varit
något delade rörande det sätt hvarpå
förlikningsinstitutionen bör
organiseras. Majoriteten, 15 länsstyrelser,
anse i likhet med kommitténs
majoritet, att nämnda institution bör
utgöras af en förlikningsman, som
utses af offentlig myndighet för ett visst
distrikt. Några af dessa ha
emellertid instämt i hr Hedlunds reservation
att de tvistande skulle kunna
hän-skjuta sin sak till bedömmande af
utomstående sakkunnige.
Öfverståt-hållarämbetet jämte 7 länsstyrelser
ansluta sig däremot till
reservanternas åsikt att en förlikningsnämnd bör
upprättas, bestående af utom
förlikningsmannen, 4 representanter för
arbetare och arbetsgifvare. 5 af dessa
länsstyrelser ha emellertid befarat att
arbetarna skulle välja olämpliga
ledamöter i nämnden och därför instämt
i hr Kiellgrens reservation, att
garantier skola gifvas att ej uppviglare och
agitatorer inväljas i nämden. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
