Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Socialpolitik vid 1902 års riksdag. I. Af Jakob Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men i motsatt fall för en längre tid framåt riskerä allt. Ett sådant
resultat af frågans fall vid denna riksdag är emellertid helt säkert icke
att befara. K. majrt tordé nämligen icke underlåta att, på grund af
den behandling frågan redan fått vid riksdagen, men utan att afvakta
någon skrifvelse därifrån, föranstalta om den utredning, som erfordras
för framläggande af ett tillfredsställande förslag till skyddslag för ifråga
varande grupp af arbetare, hvilkas yrke är farligare än andras och
därför mer än andras i behof af skydd.
Herr David Bergströms motion om skrifvelse till k. maj:t med
begäran om revision af lagen angående skydd mot yrkesfara rönte
icke den framgång, som herr K. G. Karlsson i sin förberörda uppsats
i denna tidskrift förefepått densamma, och som motionen otvifvelaktigt
förtjänat. Lagutskottet medgaf visserligen i sitt utlåtande öfver motionen
att sådana lagar som den, hvarom här vore fråga, enligt sin natur
äro mer än ahdra lagbestämmelser underkastade behofvet af förändring;
likaså medgaf utskottet, att de i motionen meddelade utdragen af
yrkesinspektörernas berättelser gifva vid handen, att tillämpningen af
lagen ofta försvåras och fördröjes genom yrkesidkärnes tredska. Men
den redan verkställda ökningen af antalet yrkesinspektörer (från 3 till
81) och den i fjol antagna olycksfallsersättningslagen skulle enligt
utskottets tanke visa sig vara tillräckligt kraftiga medel att göra lagen
om skydd mot yrkesfara mera effektiv än den hittills varit, och därför
ansåg utskottet det ännu ej vara skäl att tänka på en förbättring af
sistnämnda lag.
Första kammaren biföll utskottets förslag utan att spilla sin tid
på debatt om en fråga af så underordnadt intresse. I Andra
kammaren däremot föranledde ifrågavarande motion en längre, intressant
diskussion, under hvilken motionären klart och sakrikt utvecklade
skälen för det af honom framställda revisionsyrkandet, understödd bl. a.
af lagutskottets vice ordförande herr Zetterstrand, som äfven reserverat
sig mot utskottets utlåtande. Bland de mest talande skälen för
be-höfligheten af särskildt sådana ändringar i lagen, att en kraftigare och
snabbare tillämpning däraf kunde framtvingas, må nämnas den ur en
yrkesinspektörs berättelse hämtade uppgift, att af 138 af honom
inspekterade arbetsställen det endast varit 10, vid hvilka de gifna
meddelandena blifvit så efterkomna, att inga vidare erinringar varit behöfliga.
Ett dylikt förhållande är ett vältaligt svar på den invändning, som för
några år sedan inom riksdagen framställdes mot inrättandet af
särskilda yrkesinspektörer, nämligen att fabriksidkarne väl icke vore
sådana »rackare och kanaljer», att de behöfde ställas under särskild
polisuppsikt, för att man skulle kunna vara säker på att de icke
öfverträdde de för deras yrke fastställda lagbestämmelser.
Från utskottets sida gjordes under debatten gällande, att ett bifall
till motionärens yrkande skulle leda till ett besvärande och onödigt
statsförmynderskap, samt att fabriksidkarne nog skulle underordna sig
den gällande yrkesfare-lagen, så snart de blott blefve vana vid
densamma. Kammaren följde emellertid icke utskottet utan beslöt med
109 röster mot 93 att bifalla motionen. Till denna utgång bidrog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
