Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Socialpolitik vid 1902 års riksdag. I. Af Jakob Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog ej minst, att vice talmannen Svartling, själf fabriksidkare, förklarade
sig anse en revision af lagen önskvärd och betecknade utskottets
farhågor såsom öfverdrifna. Genom Första kammarens afslag å motionen
har förslaget emellertid för denna riksdag förfallit. Dock må det äfven
i detta fall vara, tillåtet att hoppas, att regeringen tillföljd af Andra
kammarens beslut finner anledning att själf taga initiativ i frågan.
Till socialpolitikens område hör onekligen äfven frågan om anslag
till arbetsstatistiska undersökningar, ehuru den icke faller inom ramen
för det sociala »lagstiftningsarbetet». Denna fråga har i motsats till
de bägge föregående erhållit en på det hela taget tillfredsställande
lösning, och detta tack vare den gemensamma voteringen. K. maj:t
hade härutinnan begärt, att i den för kommerskollegium gällande årliga
staten finge uppföras dels aflöningar för ytterligare en byråchef, en
förste aktuarie och en vaktmästare för ordnande och bearbetande af
arbetsstatistiska uppgifter, dels ock ett anslag af 13,000 kr. till arvoden
åt specialagenter, fasta korrespondenter, sakkunnige m. fl. för
åstadkommande af primäruppgifter i ifrågavarande afseende. Statsutskottet
förklarade sig emellertid ej kunna tillstyrka bifall till denna begäran.
Utskottet ansåg visserligen önskvärdt, att arbetsstatistiska undersökningar,
hvilka här i riket försöksvis pågått sedan år 1896, fortfarande
anställdes, men förmenade, att full klarhet ännu icke vunnits i fråga om
omfattningen af det socialstatistiska arbetet samt angående
undersökningarnas verkställande, särskildt primäruppgifternas åfgifvaride.
Utskottet ville icke vara med om att afhjälpa de nuvarande
under-sökningarnes brist på en fast organisation utan föreslog, att riksdagen
skulle för anställande af arbetsstatistiska undersökningar under åren
1903 och 1904 på extra stat för förstnämnda år anslå 20,000 kr.
Mot detta utlåtande anmäldes reservation, dels af herr Fiändkel från
Första kammaren, som endast yrkade på en sådan förändring af
utlåtandet, att däraf skulle framgå, att man ej längre ville fortgå på
experimentens väg, utan erhålla en fast ordnad arbetsstatistik, och dels
af herr von Friesen från Andra kammaren, hvilken föreslog att
riksdagen skulle för arbetsstatistikens ordnande på ordinarie stat uppföra
lön för en förste aktuarie och därmed således lägga grunden till ett
blifvande socialt ämbetsverk samt dessutom för samma aibetes
anordnande på extra stat för år 1903 anslå 15,000 kr,
Första kammaren antog statsutskottets förslag — sannolikt icke
af sparsamhetsskäl. Såväl herr Fränckel som kommerskollegii
generaldirektor herr Åkerman sökte förgäfves öfvertyga kammaren om att
socialstatistiken alldeles icke innebure någon samhällsfarlig och radikal
sträfvan, utan att den tvärt om kunde användas att stoppa till munnen
på samvetslösa agitatorer samt att beslå arbetarne med osannfärdiga
uppgifter. Utskottets förslag erhöll 75 röster mot 39, som
af-gåfvos för herr Fränckels reservation. Herr von Friesens reservation
kom i denna kammare icke ens under debatt. I Andra kammaren
stod däremot den egendiga striden just om herr von Friesens förslag,
som af denne på ett öfvertygande sätt försvarades- Under debatten i
sistnämnda kammare forekommo för öfrigt minnesvärda anföranden af
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
