100 (Social Tidskrift / 1902)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Skilda sociala frågor: Strötankar i rösträttsfrågan. Af Ernst Liljedahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hennes inflytande på lagstiftningen måste blifva af djupgående social
betydelse. Hon skulle städse komma att skydda de sedliga intressena.
Historien förmäler med outplånlig skrift, att mannen icke skytt att organisera
samhället efter sin egoistiska fördel, och att måttstocken på ett folks
moraliska civilisation — den enda som i längden garanterar en stats tillvaro —
städse varit aktningen för kvinnans rätt. Vi svenskar stå ännu fjärran
från ett fullt förstående af kvinnan. Ännu i det tjugonde seklets
gryning, anno 1902, afslår riksdagen en motion, som vill rena vår
giftermålsbalk från den skamfläcken, att vid en äktenskapsskillnad, då
makarna äro lika dugliga att uppfostra barnen, dessa skola tillhöra
mannen, äfven då de äro flickor, för hvilkas handledning väl modern
borde vara själfskrifven. Hvad veta våra lagstiftande män i allmänhet
om det psykologiska axiomet att för en moder är barnet såsom vore
det hennes eget, uttagna hjärta? Skola vi fördubbla vådorna af detta
socialpolitiska husbondetyranni genom att skänka de gifta männen en
tilläggsröst?

Det ögonblick, i hvilket vi svenskar nu lefva, hår något af epok
öfver sig. Förra året antogs till mångas glädje en ny härordning, vi
fingo ett godt försvar utåt — nu behöfva vi en försvarsreform inåt.
Regeringens rösträttsförslag må uppbäras af hvilken välmening som
hälst, men det har ej kunnat attrahera Sveriges folkmening, ej väckt
en gnista hänförelse hos den stora, i farans stund värnpliktiga
folkmajoriteten. Ett försvars värde stiger med solidaritetskänslan hos
nationen, ty det är sant som ett matematiskt axiom, att sociala
förhållanden återverka på krigsmakten liksom modersmjölken på barnet.
Vår tids militärbefäl har i den stora sociala striden, där ingen
fosterlandsvän får sticka sitt svärd i skidan, sin pliktenliga plats på den
sida af de kämpande, där man fordrar utvecklingsrätt och skydd åt
det lefvande försvaret, åt dem, som vid en mobilisering bilda arméns
hufvudmassa, kroppsarbetarna.

Hur skall det gå? Östanvinden blåser kallare än någonsin, och
här hemma tycks det arta sig till yrväder. Det var ju meningen att
nationalisera de djupa leden, att under full hänförelse sjunga in i
folkmedvetandet de orden: »Svea, moder åt oss alla!»

Adolf Hedin har med sin skarpblick klarare än de flesta sett
situationens allvar. Rösträttsfrågan är icke en maktfråga, som partierna
hafva rätt att kämpa om, icke heller en räknefråga, utan en »nationens
lif sfråga, som sammanhänger med våra heligaste intressen, frågan om
vårt vara eller icke vara».

Ernst Liljedahl.

m

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/soctids/1902/0100.html

		Social Tidskrift / 1902 / 100 (1901-1917) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|