Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Adresskontor för arbeterskor och arbetsgifvare. Af Eva Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att fatta den idéströmning, som varit stark nog att redan
för mer än 20 år sedan föranleda inrättandet af adresskontor för
arbeterskor, måste man gå några tiotal af år tillbaka i tiden.
Det kan förefalla besynnerligt, när man påstår, att förtjänsten af
att hafva framkallat denna drifkraft i ej ringa mån tillkommer vissa
delar af skönlitteraturen på 1860—1880-talet; — och likväl är detta
påstående fullt berättigadt. Genom påverkande af fantasien och känslan
väcktes och spriddes vid denna tid inom vida kretsar insikten af och
medkänslan för den skyddlöshet och de förföljelser, samhällets svagaste
individer äro utsatta för. Redan 1868 utkom i svensk öfversättning
J. v. Lenneps bekanta roman Klaasje Zevensleis lefnadsöden; och 1872
tecknade El. Barrett-Browning i sin dikt Aurora Leigh den älskliga
Marian Erles sorgliga historia. Båda dessa oskyldiga kvinnor, rof för
andras svartsjuka och afund, blefvo inneslutna i lastens nästen och
ansedda och behandlade som samhällets afskum. 1885 öfversattes
Dostojewskijs berömda roman Raskolnikow och väckte medlidande
med Sonja och hennes likar, hvilka för att mildra den bittraste nöden
inom familjen sålde sig själfva. Dessa m. fl. skönlitterära alster i
samma riktning fäste uppmärksamheten på de faror och frestelser, hvilka
omgifva den unga värnlösa kvinnan. Just vid denna tid började den
mäktiga rörelse till kvinnans skydd, för hvilken Mrs Josefme Butler
stod i spetsen, och hvilken också sträckte sig till vårt land, och här
väckte ett deltagande så djupt, att det tog form i flere praktiska företag
till förbättrande af ensamma kvinnors ställning; t. ex. inrättandet af
Härberget för tjänsteflickor, Nattasylet för kvinnor samt här cmtalade
anstalt: Adresskontor för arbeterskor. Alla dessa företag härleda sig
från filantropi och vaknad känsla af samhällets ansvar.
Adresskontoren äro för närvarande 4 till antalet och underhållas
af en förening, hvilkens årsafgifter användas till bestridande af utgifterna
för nödiga tidningsannonser. Kontoren bära sig själfva på så sätt, att
hvarje arbeterska betalar 10 öre för inskrifning,. och hvarje
arbetsgifvare 10 öre för erhållande af det begärda biträdets adress. Dessa
afgifter tillfalla den, som sköter affären, men äro så obetydliga, att
ingen, som ej intresserade sig för saken och gladdes åt tillfället att
hjälpa behöfvande likar, skulle åtnöjas med en så låg arbetslön. Under
den långa tid, adresskontorens verksamhet fortgått, har styrelsen sällan
saknat personer, villiga att åtaga sig detta klent lönade besvär. I
följd häraf samt af pressens tillmötesgående belöper sig hela kontanta
kostnaden för adresskontorens underhåll till omkring 120 kr. pr år.
Adresskontoren äro förlagda i olika stadsdelar: 2 på Östermalm,
1 på Norr och 1 på Söder, och skötas vanligen tillsammans med
någon mindre affär, t. ex. tidnings- och pappershandel, hvitvaruhandel,
snörmakeriaffär o. s. v. I bodar, där rörelsen ej är stor, låter detta
sig väl göra. Genom att på så sätt ordna saken inbesparas utgiften
för lokalhyra.
För att få sin adress inskrifven måste arbeterskan förete goda
betyg. På detta villkor hålles strängt, på det inrättningen ej må
förlora allmänhetens förtroende. Också yttra de flesta arbetsgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
