Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Egnahemsfrågan: Småjordbruk i Sverige. Af Leonard Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kostar en svensk landtman ungefär halfannan gång så mycket som en
dansk har ätt betala därför, hvilket med andra ord vill säga, att
nettovinsten af husdjursskötseln i det svenska jordbruket bortfaller, och för sitt
nöjes skull lär väl husmannen knappast befatta sig med denna näring,
Klart inses ju äfven, att denna konstlade prisförhöjning drabbar
hårdast det intensiva mindre jordbruket, såväl småbruken som
hemmans-bruken, under det att de mera extensivt skötta större gårdarna lida
mindre däraf. Första åtgärden för att befrämja ett bättre jordbruk
hos husmännen är således att bereda dem möjligheten . att kuntia köpa
billigare foderämnen, utan hvilka ett riktigt rationelt småbruk ej kan
bedrifvas.
Här borde nu vidare framhållas nödvändigheten af att förhjälpa
jordarbetaren till att kunna verkställa nödiga jordförbättringar såsom
stenbrytning, djupkultur (spadgräfning), afdikning, äfvensom att
försträcka honom nödiga medel till uppförande af behöfliga byggnader.
Detta kapitel nödgas jag dock föibigå, endast påpekande att
härvid kan staten och hushållningssällskapen träda hjälpande och
uppmuntrande till genom rådgifvande och lånförmedlande eller t. o. m.
genom gåfva af pänningemedel, sedan husmannen visat sig ha
full-bragt de förbättringar, till hvilkas utförande lån beviljats. Så har
Malmöhus läns Hushållningssällskap nyligen inrättat sig.
Den mänskliga naturen är nu sådan, att man hellre tager exempel
efter det man själf ser än efter det andra försöka förmå en att tro.
Och detta gäller i främsta rummet om menige man. Skall man få
jordarbetaren in på nya, för honom ovana banor, så måste han få
tillfälle att med egna ögon se det han skall söka efterlikna. Därom äro
ju alla ense, och detta har tagit sig uttryck i anordnandet af s. k.
husmansresor, hvilka, väl ledda, kunna medföra stort gagn för vårt land.
Att det lilla jordbruket tagit så god fart i Danmark ligger väl
innerst däruti, att rätt många medellösa karlar och kvinnor haft
tillfälle bevista folkhögskolorna eller åtminstone stått u?ider dessas inflytande.
De hafva därvid visserligen ej fått direkta kunskaper i landthushållning
och därmed sammanhängande ämnen, men de hafva kommit till en
vakenhet och företagsamhet, som de sedan omsatt i praktiskt arbete.
En ting är att kunna läsa, en annan och bättre att ha blifvit bibringad
lust att läsa samt att använda i lifvet hvad böckerna hafva att
meddela. Vårt folk är läskunnigt, men lusten att läsa goda böcker fattas
i hög grad. Det är först vid mera mogen ålder en dylik lust kan i
högre grad bibringas, och på grund däraf har folkhögskolan, som
mottager sina elever vid 18 å 20 års ålder, en viktig uppgift att fylla.
Visserligen tillhör flertalet af eleverna i de svenska liksom i de danska
folkhögskolorna hemmansägareklassen, men mången fattig yngling får
dock tillträde till dessa skolor. Det sker vanligen i afsikt att söka
komma fram till befälställning inom jordbruket: Man märker dock
ganska lätt, att den ene och den andre ej har den naturliga
begåf-ningen för dylik befattning. Det bör då vara skolföreståndaren
angeläget att hänvisa dessa mera blyga och veka ynglingar till det mindre
jordbruket. Man bör göra det klart för dem, att de kunna genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
