Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Jönköpings Arbetares Biblioteksförening - Kooperation: Konsumtionsanstalter. Af Axel Raphael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrelse utsåg direktören vid Munksjö pappersbruk R. Wieselgren,
typograferna G. Heimer och A. Warrén, svarfvaren P. Asplund och
bruksarb. J. A. Hall.
Genom denna styrelses och synnerligast dir. Wieselgrens
försorg intresserades allmänheten lätt för Arbetarebiblioteket så att
detsamma fått emottaga gåfvor af böcker, möbler och penningar, så att
biblioteket den 15 nov. 1899 öppnades till allmänhetens .tjänst.
Medlemmarna uppgå nu till 96. Antalet boklånare uppgår för
närvarande till 3,050.
Såsom understöd åtnjuter biblioteket af staden 400 kr. årligen
tills vidare.
Antalet böcker uppgår till 900 band.
Jönköpings Västra Tändsticksfabrik lämnar tills vidare 100 kr.
årligen och dess disponent O. Roempke 20 kr. på samma sätt.
Biblioteket innehar lokal i d:r Hellbergs gård vid Västra
Holm-gatan, icke stor, men meningen är att förhyra större, där plats och
rum beredes för sådana som vilja uppehålla sig i biblioteket med
läsning. Lokalen hålles öppen hvarje dag mellan 7—9 e. m., sön- och
helgdagar 9—11 f. m. och Y22—lj.2$ e. m. På sommaren är dock
tiden inskränkt till 4 dagar i veckan.
DEN KOOPERATIVA RÖRELSEN.
Konsumtionsanstalter. *
Af d:r Axel Raphael.
(Forts. fr. föreg. n:r.)
Ofta framställa konsumtionsföreningarna själfva de varor de
föryttra; särskildt äga de engelska föreningarna många fabriker. I
Tyskland drifva en del föreningar, bageri, mera sällan andra rörelser; af
slakt har man haft en dålig erfarenhet. Många föreningar ingå
»leveranskontrakt» med affärsmän (slaktare, bagare o. s. v.), hvilka
därmed förbinda sig att lämna föreningsmedlemmarna rabatt. De s. k.
»märkesföreningarna» — för öfrigt utan någon större ekonomisk
betydelse och nästan helt och hållet i saknad af kooperativ karaktär —
inskränka sig till denna slags verksamhet, hvilken emellertid i
Tyskland genom 1896 års bestämmelse försvårats.
Konsumtionsföreningsväsendets krön är föreningarnas gemensamma
inköp. Ett stort hinder för föreningars grundande och små föreningars
förkofran ligger i svårigheterna att finna goda inköpskällor, beroende
bl. a. på att ledarne under första tiden sakna nödig varukännedom,
på hvilken föreningens framgång väsentligen hvilar. Det
gemensamma inköpet betyder för föreningarna ofta detsamma som den en-
* Ur »Ekonomiska samhällsjifvets» ännu ej utkomna I4:de häfte. Den uppsatsen
vidfogade kooperativa statistiken måste tyvärr af utrymmesskäl utesultas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
