Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Kooperation: Konsumtionsanstalter. Af Axel Raphael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skilda föreningen för konsumenterna; de framkallade fördelame äro
likartade: största möjliga säkerhet att få billiga, oförfalskade varor,
grossinköp äfven för de minsta föreningarna, delaktighet i varornas
prisfall på världsmarknaden, lättnad att grunda nya föreningar. Som
förmedlande länkar mellan de stora bolagen och de enskilda
föreningarna fungera inköpsföreningar för större eller mindre distrikt.
England och Skottland äga grosshandelsföreningar af betydenhet,
hvilka äfven drifva egna fabriker (kvarnar, bagerier, sko-, klädes- och
såpfabriker), och på sista tiden hafva sådana föreningar äfven grundats
i Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Schweiz, Danmark och
Sverige (»den kooperativa partihandelsföreningen» i okt. 1900).
Det förnämsta motstånd mot konsumtionsföreningarna har
framkallats af farhågorna för den skada de bereda mellanhänderna. Deras
intrång på minuthandlarnes marknad betraktas af dessa med ganska
oblida ögon och har^ som redan omnämnts, i Tyskland föranledt
förbud för föreningarna att sälja till icke-medlemmar. Men detta är
icke det enda hinder man å de tyska minuthandlarnes och deras
partivänners sida lägger dem i vägen. Öfvertygad på detta håll, att
detaljhandelns usla tillstånd endast beror på föreningarnas lyckliga
konkurrens, vill man genom åtskilliga andra åtgärder ytterligare förbittra
lifvet för den farliga medtäflaren. Man vill sålunda förbjuda
föreningarna att lämna medlemmarna andel i affärs vinsten, liksom om
detta, och icke det billiga priset på den goda varan, skulle vara det
förnämsta lockmedlet för föreningarna att skaffa sig nya kunder I Och
vidare böra föreningar endast få grundas med myndighets medgifvande
och när verkligt behof af sådana förefinnes — alltså ett återupplifvande
af koncessionssystemet en mansålder efter näringsfrihetens införande!
Men att försvåra konsumtionsföreningarnas verksamhet är att försvåra
den mindre bemedlades försök att på billigaste sätt och af bästa slag
förskaffa sig lifvets viktigaste förnödenheter. Den bättre lottade
behöfver icke mellanhanden, han kan gå direkt till producenten; den
fattige är utan sin konsumtionsförening hänvisad till rainuthandlaren
och får betala dyrt för sämre vara. En anordning, som framkallar
något dylikt, är en stor social orättvisa, en verklig »klasslagstiftning».
Mot den skada, som en del minuthandlare kunna lida, står ekonomisk
förkofran för tusentals familjer. Valet mellan dessa båda utsikter bör
icke vara svårt. Det är på annan väg, och icke genom
konsumtionsföreningarnas strypande, som den minuthandel, som verkligen är värd
att lefva, bör bevaras åt lifvet, för så vidt det kan ske utan det helas
skada. Ty väl att märka: här icke mer än på andra håll bör en
lägre organisationsform genom konstlade medel uppehållas på bekostnad
af en högres utveckling. Faktiskt är konsumtionsföreningen en sådan
högre afsättningsform, alldenstund den arbetar billigare. Och om nu
handtverkaren och arbetaren icke kunna göra anspråk på skydd mot
maskinens inkräktningar, med hvilken rätt pockar då minuthandeln på
ett evärdeligt lif? Utvecklingen går för öfrigt tillräckligt långsamt för
att minuthandlarne skulle ha tid på sig att inrätta sig efter de nya
förhållandena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>