Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Kooperation: Konsumtionsanstalter. Af Axel Raphael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Långt mindre oroväckande är den motvilja, som socialisterna efter
Lassalles föredöme stundom, ehuru svagare än förr, visa mot
föreningarna. Det billigare inköpet, heter det här, är gagnlöst, ty i
samma förhållande nedpressas lönerna. Erfarenheten visar emellertid,
att lefnadsstandarden just höjts i de arbetarelager, som anlita
konsumtionsföreningar. Tendensen till lönesänkning är det fackföreningarnas
sak att komma till rätta med. Också stå arbetarna praktiskt i annat
förhållande till konsumtionsföreningarna än hvad partiprogrammen
ännu angifva. Men äfven här har man på sista tiden kunnat skönja en
förändring.
»Det organiserade proletariatet», skref nyligen »Arbeiterzeitung» i
Wien, »får icke förakta något vapen, som det skulle kunna begagna.
Partiet har längesedan uppgifvit sin afvisande hållning gentemot
konsumtionsföreningarna.» Och det storartade uppsving, som föreningarna
tagit i Schweiz, särskildt i Basel, har framkallat förslag om en grundlig
. revision af det socialistiska programmet. »Framtidsstaten bör grundas
på konsumtionsföreningen; det är dennas förmåga att tillvinna sig en
allt större kundkrets, som kommer att betvinga kapitalets makt. Ju
fler kapitalister medelst föreningarna komma att blockeras af
konsumenterna, dess lättare blir det oss att sätta oss i spetsen för de af kapitalisterna
monopoliserade produktionsmedlen. Den, som har kunder, kan hvarje
dag börja utan kapital; krediten gör honom det möjligt.» »Så snart
det arbetande folkets konsumtion är organiserad, har kapitalismens
sista timme slagit. Expropriatörernas expropriation inträder.»
Detta program är ingalunda helt och hållet utopistiskt. Den stora
kundkretsens makt kan icke bestridas, och den kan redan nu i ett
och annat afseende visa sitt inflytande till arbetsklassens förmån, då
konsumtionsföreningarna vid valet mellan de företag de skola inlåta
sig med äro oförhindrade att välja det, som behandlar sina
arbetare bäst.
Bland öfriga verkningar, som icke endast äro »framtidsmusik»,
utan som redan länge visat sin välgörande makt, är föreningarnas
uppfostrande betydelse. Här utvecklas medlemmarnas sinne för och
förmåga af sparsamhet liksom deras anlag att sköta större affärsföretag.
I dessa alltigenom på själfförvaltning hvilande inrättningar gäller det
ofta en omsättning på hundratusentals kronor. Här fostras förmåga
att behandla pengar och människor. Föreningen blir en skola för
utvecklingen af kooperativa och administrativa anlag i allmänhet. Och
i de ekonomiska grundprinciperna: kontant betalning och prima varor,
ligga faktorer af en betydande sedlig innebörd, på samma gång som
frigörelsen från det forna beroendet af den blott alltför beredvilligt
krediterande minuthandlaren bryter åtminstone en af småfolkets fjättrar.
Slutligen må icke förgätas det intresse iör allmännyttiga, särskildt
bildningssyften, som kooperationstanken inom många föreningar, i
synnerhet i England (högst sällan däremot i Sverige) framkallat. Här
innehålla stadgarna nästan alltid, att 21/, proc. af vinsten skola anslås
till sådana ändamål. Bibliotek, läsrum, barnhem, räddningsbåtar m. m.
ha sålunda genom föreningarnas medverkan kommit till stånd.
“r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
