Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Social månadsrevy - Staten som arbetsgifvare - Social uppfostran - Man eller kvinna som barnavårdsinspektör? - Osunda handelsutväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydligt högre lön än
kontorsbiträ-dena. De förras minimilön är
nämligen lika med de senares
maximilön. Skillnaden mellan bådas
aflö-ning uppgår till omkring 860 kronor.
Riksdagen gjorde klokt, om den
biföll en föreliggande motion om
jämnställande af kontorsbiträdenas
fasta lön med konduktörernas. Det
vore helt enkelt en gärd af rättvisa,
o - .__ Sociala synpunkter ha
fostran mtms fö*a gjort sig gäl-
rostran. lande yid den uppfostran?
som lämnats af skolan. Och dock
torde dessa synpunkter vara af
största betydelse just i dessa tider, då
arbetarefrågan blir allt mer
brännande. Man är berättigad att af skolan
begära ej allenast social upplysning,
utan äfven en fostran i
samhörighetskänslan och i plikterna gent emot
samhället. Teoretiskt kunna de
sociala synpunkterna framhållas vid
un-dervisningen,t.ex. i kristendom,historia
och modersmål; praktiskt genom att
på olika sätt utjämna klasskillnaden
mellan lärjungarne samt genom
elevföreningar som utveckla
samhörighets-och ansvarskänslorna.
Glädjande nog ha de sociala
synpunkterna vid uppfostran nyligen
förts fram i hufvudstaden vid ett
diskussionsmöte i Pedagogiska
sällskapet och vid ett föräldramöte. Yid
det förra inleddes frågan af d:r
La-gerstedt, vid det senare af d:r
Lau-rent, och vid de efterföljande
diskussionerna visade sig intresset för
saken vara mycket lifligt bland såväl
lärare som föräldrar. Vi hoppas
återkomma till denna högst viktiga fråga,
och vilja tillsvidare hänvisa de
intresserade till d:r Lagerstedts
värdefulla uppsats om “Social uppfostran
i Frankrike “ (Social Tidskrift I. 255.)
Man eller kvin- , Om det finnes en sak,
na ,am barna- ^arom a a kunna vara
o , . ense, 8a ar det val den
tör? ” erfarenhetssatsen, att
r’ kvinnan i regel ärmera
kompetent än mannen att tillse och
vårda späda barn. Denna
universella regel gäller äfven inom
foster-barnsväsendet, där kvinnornas
öfver-lägsenhet vid inspektion bevisats åter
och åter i olika länder. Men i vårt
förblindadt konservativa land vilja
myndigheterna icke erkänna mannens
underlägsenhet i något fall. Till och
med som barnavårdsinspekt.ör skall
han ha företräde framför kvinnan!
Så har nyligen dekreterats i
Stockholm, där fattigvårdsnämn den utsett
en manlig inspektör för de
foster-barndom äro utackorderade å
landsbygden. Liksom för att trösta k vinn
o-världen har man utsett en kvinlig
inspektör för det fåtal barn som
utplanterats i hufvudstaden. Det skulle
vara af intresse att veta om nämnden
kunnat hitta på några skäl för att
trotsa all utlandets erfarenhet och
det sunda förnuftets omdöme. Ty
knappast kunna väl de skäl lefva
kvar, som en kommitté för något år
sedan afgaf för mannens
öfverlägsen-het på detta område: klimatet och
snöhindren 1
Saken är af allvarlig karaktär, ty
vårt fosterbarnsvösen är så dåligt
ordnadt, att de små reformer som
göras, behöfva vara effektiva och i
regel är en man underlägsen
kvinnan på detta område.
n . . I allmänhetens intresse
Osunda han- bör ligga att afskaffa alla
• de osunda utväxter på
handelns område, som fördyra och
försämra varorna. En dylik osund
utväxt är det s. k.
rabattmärkessy-stemet, som i Sveiige införts af
Varu-rabattaktiebolaget. Under den
skyddande masken af kontanthandelns
främjande har nämnda bolag
öfver-enskommitmed vissa handlande, att
de skola lämna kunderna bolagets
rabattmärken vid kontanta köp (1
öre för hvart 20 öre af
inköpssum-man). När sedan rabatt märken
samlats till ett antal som representerar
en inköpssumma af 200 kr., får
kunden välja artiklar i bolagets
utställning.
Den ringaste eftertanke torde ge
vid handen, att detta system ej kan
vara till fördel för allmänheten.
Handlanden kan naturligtvis ej skänka
bort de summor som rabattmärkena
kosta, utan måste antingen höja
priset å varorna eller också sälja sämre
varor till samma pris. Ytterst blir
det därför allmänheten som får
betala fiolerna. Det vore Önskligt att
allmänheten lärde sig inse humbugen
i detta system. Stockholms
minuthandlare ha på ett imponerande möte
uttalat sin förkastelsedom öfver
systemet, och det vore skäl att
allmänheten icke längre ville uppmuntra
ett företag, som endast är en illu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
