Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Fattigdom. En studie i en engelsk landsortsstads lif. Af G. Siösteen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som man åtminstone kan se konturerna af de väldiga sociala problem,
som samtidens och framtidens statsmän måste lösa.
Men äro ej förhållandena i London af undantagsart? Kanske
landsortsstäderna äro idel paradis? Tyvärr har den präktiga
undersökning hr B. Seebphm Rowntree nu verkställt öfver förhållandena i
den typiska engelska landsortsstaden York ohjälpligen kullkastat de
teorier, som här och hvar kunnat finnas, om att förhållandena i London
icke ha sin motsvarighet å andra håll*). Denna bok, som väckt stort
uppseende i England, belyser från en mängd olika sidor följande
viktiga frågor: Hvad mått af fattigdom finnes i staden York,
beträffande såväl fattigdomens djup som dess omfång? Hur mycket däraf
beror på otillräcklig inkomst och hur mycket på oskötsamhet? Hur
många familjer äro försänkta i en fattigdom så djup, att dess
medlemmar lida af ständig brist på näring och kläder? Om kroppslig
försvagning inträder som följd däraf jämte ökad mortalitet, är det möjligt
att fastslå orsaker och verkningar med tillräcklig noggrannhet?
För att få svar på dessa och andra frågor verkställde förf. dels
själf, dels genom en stab af skolade biträden sommaren 1899, en
exempellös blomstring i handel och industri rådde, en undersökning af
hvartenda hus i staden York, bebodt af personer tillhörande
arbetsklassen. Antalet familjemedlemmar, sysselsättning och
bostadsförhållanden utröntes vid alla besök, familjens inkomst utröntes i flere
fall, men uppskattades i regeln på grundval af noggranna undersökningar
på arbetsplatserna. En mängd familjebudgeter, upptagande noggranna
meddelanden om utgifter för föda och kläder, insamlades dessutom.
Sedan dessa upplysningar erhållits och undergått statistisk
behandling, gällde det för förf. att fastslå fattigdomslinien, d. v s. att på
fullt vetenskapliga grunder utröna huru stor del af befolkningen som
lefde i »fattigdom». Hela antalet »fattiga» uträknades med tillhjälp
af de anteckningar, som gjorts vid besöken, utvisande uppenbar smuts
och elände eller brist på det nödvändigaste. Men huru stor del häraf
berodde på vårdslöshet, dryckenskap eller tillfälliga omständigheter?
För att få klarhet härutinnan uppdelades de fattiga i två grupper:
a) Familjer, hvilkas hela inkomst var otillräcklig för att bibehålla
medlemmarne i enbart fysisk arbetsduglighet och hälsa. Fattigdom af
detta slag karaktäriserades som primär fattigdom.
b) Familjer, hvilkas hela inkomst skulle varit tillräckliga för att
bibehålla medlemmarne i enbart fysisk arbetsduglighet och hälsa, om
icke en del däraf absorberats genom andra utgifter, antingen nyttiga
eller onyttiga. Fattigdom af detta slag karaktäriserades som sekundär
fattigdom.
För att få utrönt huru många personer som lefde i »primär»
fattigdom, gällde det således att beräkna kostnaden för vidmakthållandet
vid fysisk hälsa af olika stora familjer. De gängse hyrorna i Y’ork
för lägenheter, som icke kunna karaktäriseras som hälsofarliga, äro 4
*Poverty, a study of town life. By B. Seebohm Rowntree. London. Macmillan
and comp. Pris 10 s. 6 d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
