Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Latförslagen angående arbetsaftal. Af Henrik Almstrand - Kooperation: Från det kooperativa Belgien. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetaraes fackorganisation å ena sidan och näringsidkaren eller
närings-idkarnes organisation å den andra en stor betydelse. Någon rättslig
hållbarhet torde dessa aftal hos oss i regel ej äga. Men de ha så sunda
betingelser för sin tillvaro, att brott mot dylika kollektiva arbetsaftal det
Oaktadt äro långt sällsyntare än mot aldrig så stränga individuella aftal.
Det nya lagförslagets grundfel är att det långt ifrån att
tillvarataga och vidare utveckla och trygga det kollektiva arbetsaftalet inom
de näringsgrenar, där det har naturliga betingelser, i stället bortser
från dess förefintlighet och motverkar dess utveckling.
Kommittén har ej i sitt arbete utgått från befintliga förhållanden,
utan trott sig kunna äfven inom storindustrien genom tvångsmedel
återinföra det individuella arbetsaftalet med formel likställighet i
rättigheter och skyldigheter för arbetsgifvare och arbetstagare; kommittén
har känt sig så tillfredsställd af denna formella likställighetstanke, att
den underlåtit uppmärksamma, att det ej är mycket bevändt med
likställighet efter aftalets afslutande, så vidt likställighet saknas vid aftalets
ingående.
Denna senare likställighet, i saknad af hvilken likställigheten i
rättsföljder är ett hån, kan inom storindustrien under nuvarande
allmänna lagstiftning aldrig ernås annat än vid kollektiva arbetsaftal.
Regeringen har infordrat yttranden öfver förslagen från
länsstyrelserna och öfverståthållareembetet, och det är af ofantlig vigt för den
svenska arbetsklassen, att den gör sina synpunkter gällande hos dessa
myndigheter i denna angelägenhet, innan myndigheterna afgifva sina
yttranden. Henrik Almsirand.
DEN KOOPERATIVA RÖRELSEN.
Från det kooperativa Belgien.
1.
En bild af de många.
Hvilken byggnad i Belgiens hufvudstad var under april månad
detta år den mäst omtalade?
Icke kungliga slottet, icke riksdagshuset, icke något ministerresidens!
Nej, det var Maisott du Peuple, den belgiska socialdemokratiens
högkvarter.
I datta »Folkets hus», hvaraf vi här se en illustration och som,
uppfördt i hortostil, höjer sig vid rue Joseph Stevens på sluttningen
ned från Place des Sablons, möta vi ett af den europeiska kontinentens
största kooperativa företag. Detta »Maison du Peuple» med sin fästsal
för 4,000 personer, med sin mängd af smärre mötes-, kommitté- och
expeditionslokaler, sina magasins- och restauranthallar, kostar omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
