Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Latförslagen angående arbetsaftal. Af Henrik Almstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej heller lärlingar, om hvilka senare särskild lag motses, äro ej afsedda
att i något fall hänföras under den nya tjänstestadgan.
Arbetsaftal med dessa arbetaregrupper regleras i stället af
kommitténs andra förslag.
Detta förslag afser af tal, hvarigenom en arbetare åtager sig att
under bestämd tid eller tills vidare mot ersättning arbeta åt en
arbetsgifvare i jordbruk, handel eller annat näringsyrke, vid järnvägs- eller
spårvägsdrift eller vid hus-, väg- eller vattenbyggnad, vattenafledning
eller annat dylikt särskildt arbetsföretag, äfvensom arbetsaftal mellan
staten, kommun eller municipalsamhälle och arbetare angående rörelse,
som af ifrågavarande- arbetsgifvare drifves, äfven om den ej drifves
såsom näring. Aftalet kan, för att komma under lagen, slutas muntligt
eller skriftligt. Är ej viss tid bestämd, gäller 14 dagars ömsesidig
uppsägningstid, hvilken uppsägningstid äfven inträder i fall arbetet utan
vidare fortsättes efter den aftalade tidens utgång.
Ur öfriga bestämmelser må följande anföras: Öfverenskominen
kontant lön skall utbetalas i gällande mynt, ej i anvisning å penningar
éller varor. Af den kontanta lönen eger arbetsgifvaren, till säkerhet
för arbetarens fullgörande af arbetsaftalet, innehållå intill kontanta lönen
för 12 dagar med l/5 hvar fjortonde dag, å hvilket belopp arbetaren
tillgodoföres 5 proc. årlig ränta. Upphör arbetaren utan laga skäl med
sitt arbete hos arbetsgifvaren, innan tiden för arbetsaftalet gått till ända,
Jiksom äfven i vissa andra fall, är arbetsgifvaren berättigad att af den
hos honom innestående lönen taga godtgörelse för liden skada med
belopp, motsvarande kontanta lönen för den tid, som för aftalets
giltighet återstått, dock minst för två och högst för tolf arbetsdagar.
Finns ej motsvarande belopp innestående och gäldas det ej
annor-ledes, böte arbetaren, i fall han i förtid upphört med arbetet 5 —
200 kronor. Hvad nu är sagdt om arbetares skadestånds- och
bötes-skyldighet, gäller visserligen äfven om arbetsgifvare, för den händelse
arbetsgifvare afskedar arbetare utan laga skäl. Därvid märkes likväl
den stora olikställigheten, att arbetsgifvaren i regel har möjlighet att
kvittningsvis göra sin rätt gällande, under det att arbetaren, i händelse
af vägran, genom rättegång får utkräfva sin rätt, hvilket i fråga om
små belopp kräfver omkostnader utöfver hela skadeståndsbeloppet.
Den nu gällande lagstiftningen angående arbetsaftal inom
handels-och fabriksrörelse, handtverk eller annan handtering återfinnes i
närings-frihetsförordningen af den 18 juni 1864, §§ 15 —17.
Bestämmelserna i dessa lagrum äro nog så stränga gent emot
arbetstagaren, men ha ej tillämplighet på andra arbetsaftal än dem
som slutits skriftligen med vittnen och med noga angifvande af vilkoren,
något som endast undantagsvis iakttages. Det nya förslagets
bestämmelser komma däremot att ha tillämplighet på de allra flesta af
hithörande rättsförhållanden.
Flertalet arbetsaftal inom handel, industri och handtverk normeras
enligt gällande rätt af allmänt civilrättsliga grundsatser, d. v. s. den
som bryter ett. arbetsaftal är skadeståndsskyldig till medkontrahenten.
Inom storindustrien har det kollektiva arbetsaftalet, slutet mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
