Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Kooperation: Från det kooperativa Belgien. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I förbindelse med »Maison du Peuple» står också en »Service
Medico-Pharmaceutique». — Jag nämner i förbigående, att apoteken
i Belgien äro, liksom i England och Förenta Statema, fullständigt privata
affärer, hvilkas antal och rörelse ej bestämmas af någoH
medicinalstyrelse, och kooperativa apotek äro rätt vanliga i detta land. — Detta
»Folkets hus1» läkare- och apoteksdepartement har till syfte att bereda
medlemmarne tillfälle till erhållande af läkarebehandling och medicin
antingen gratis eller mot en jemförelsevis ringa betalning.
Hur stor vinst lämnar ett sådant företag som detta?
Under halfåret r juli—^3 c dec. 1901 uppstod en vinst af 255,211
francs.
Af denna summa utbetalades omkr. 75 tusen till amortering, till
nyinredningar, till fri medicin och läkarehjälp åt kooperatörer,
familjefäder o. s. v. Till den socialistiska propagandan anslogos 16,000
francs. Personalen inom företaget, hvilken här, i olikhet med hvad
fallet i allmänhet är vid de socialistiska kooperationsaffärerna, åtnjuter
fast lön, tillerkändes en vinstandel af 2 l/t procent. Och återstoden
utdelades till kunderna. Det bör nu ätimärkas, att de belgiska
socialdemokraternas kooperationsrörelse icke lämnat någon utdelning på
andelame, utan endast på de gjorda inköpen — i allmänhet 5 procent.
Personalen vid Bryssels »Maison du Peuple» har 9 timmars
arbetsdag. Dess löneförmåner äro goda, och för densamma ha nu vidtagits
åtgärder, icke blott i riktning af sjukhjälp, utan också invaliditets- och
ålderdomsförsäkring.
Detta är några konturer, af en bild från det kooperativa Belgien
— en bild af de mångal f
Några historiska uppgifter.
Kooperationsrörelsens Genesis och tidiga utvecklingshistoria ha
i Belgien ungefär samma innehåll som i andra länder. Idén kom,
den slog rot i några smärre kretsar, inom hvilka de ekonomiska
resurserna och den administrativa skickligheten på långt när icke stodo i
jämt förhållande till det nyväckta lågande intresset. Skörden börjar
spira upp, men motgångarnes stormar och de stora misstagens
slag-rägn häija grödan. Det ser ut, som skulle allt vara ödelagdt. Där
nere ligga dock fröna kvar med bibehållen lifskraft — och återigen
begynner det skimra grönt på fältet . . .
Det var 1848. Efter februarirevolutionen hade den franska
regeringen gripit sig an med att underlätta bildandet af kooperationssällskap
genom att bevilja subsidier åt sådana o. s. v. Dessa gestaltningar i
Frankrike väckte hos arbetarne i Bryssel och Ghent håg till försök och
ansträngningar för åstadkommande af produktionsföretag på
andels-väsendets grundval. Också inrättades några kooperativa skräddare- och
skomakare verkstäder, hvilkas lefnad dock endast blef en dagsländas.
1849 bildades »den typografiska allians», hvilken lyckan var i långt högre
grad bevågen och som sedermera utvecklade sig till en betydande
institution, men antog fuljständigt borgerlig karaktär. 1854 sågo Belgiens
första kooperativa konsumtionsföreningar, dagens ljus — det skedde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
