Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Kooperation: Från det kooperativa Belgien. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antwerpen och Ghent. Dock gingo de snart all världens väg, dessa
små bröd- och speceriföretag.
Den kooperativa idén följde emellertid icke med,
I spåren af »Intemationalens » stora agitationsrörelser bland
Belgiens arbetare växa åtskilliga kooperationsassociationer upp — för
att blomstra något år och så vissna.
Under inflytande af den Schulze-Delitzschka verksamheten i
Tyskland kommo i slutet af 1860-talet ett par folkbanker till stånd i
detta land.
1873 stiftades i Belgien den föreningslag, som åt kooperativa
föreningar ger legalt erkännande och berättigar dem till
civilper-sonlig roll.
Det blir emellertid ingen fart i rörelsen under 1870-talet. Men så
kommer med 1880 det decennium, under hvilket den socialdemokratiska
arbetarerörelsens stora genombrott sker i Belgien, det land, hvilket af
Karl Marx betecknats som kapitalismens paradis. Och med
1880-talet inträder äfven den stora framgångens, de lysande resultatens
»ra i den belgiska kooperationens historia.
I Ghent utvecklar sig Vooruit (flamländskt ord = framåt) från
en liten obetydlig bod till ett storartadt etablissement, omfattande
produktion och distribution, politisk verksamhet, konst och sport,
folk-bildningsmedel och sjukhjälpsanordningar. »Maison du Peuple» stiftas
i Bryssel, »La Populaire* i Liége, »Werker» i Antwerpen o. s. v.
Medan sålunda ett stort antal företag bildas, under
socialdemokratiens hägn, sporras katolikerna till ansträngningar i samma riktning.
De vända sig förnämligast till bönderna, och tack vare dessa
bemödanden ha Belgiens småbönder redan nu i stor utsträckning börjat att
genom kooperationen tillgodogöra sig stordriftens välsignelser.
Siffror talal Och hvilka dimensioner andelsväsendet fått i Belgien
förstå vi däraf, att vid slutet af år 1900 uppgingo
kooperationsföre-ningamas antal till omkring 1,400. De äro produktions-, konsumtions-,
jordbruks-, assurans-, spar- och byggnadssällskap, om hvilka i följande
artiklar skola lämnas närmare meddelanden.
E. H. 7hornberg.
Social Tidskrift. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
