Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Social månadsrevy. Af G. H. von Koch - Demonstrationer och påtryckningsåtgärder - Rösträttsstriden i Belgien - Oro och våldsamheter - Riksdagsarbetet - Englands amerikanisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
imponerande demonstrationståg
anordnas genom Stockholms gator.
Den gamla planen om storstrejk
under rösträttsfrågans behandling har
lämnat rum för förslag till
arbetsned-lÄggelse å vissa platser och inom
vissa yrken. Om klokheten af
dylika påtryckningsåtgärder äro
menin-garae äfven inom arbetarkretsar
delade. Det har anmärkts, att
arbets-nedläggelsen blott skulle verka
förtret och icke träffa dem som skulle
påverkas; å andra sidan betonas, att
det hela blott är en
försöksmobilisering, afsedd att visa de styrande i
samhället, hur en storstrejk skulle
verka.
.* 1 ett annat land, Bel-
ZS, T£. ha:
* gan vant aktuel under
den gångna månaden. I de belgiska
arbetarnes rösträttskamp är det
särskildt tillgripandet af »torstrejksidén,
som påkallat allmänt intresse. Ehuru
de organiserade arbetarne uppgå
endast till ett 100-tusental, räknade
storstrejken vid sin höjdpunkt
omkring 350,000 deltagare. När
riksdagen trots påtryckningen nekade att
företaga någon författningsrevision,
återgingo de stora arbetarskarorna
lugnt till sina sysslor. Man måste
beundra de belgiska arbetarnes
utmärkta disciplin under sina ledare,
men betrakta dt på afstånd synes
stor-strejksexperimentet misslyckadt och
alls ej manande till efterföljd. En
fastare allians mellan de frisinnade
och socialistiska elementen synes
emellertid blifvit knuten och genom
denna hoppas man på gynsammare
resultat i rösträttsfrågan för
framtiden.
- o.. Det är emellertid icke
Oro och nid- endas(. . Belgien 80m
sam e er. häftiga folkrörelser ägt
rum. I Ryssland har det växande
missnöjet bland bönderna tagit sig
åtskilliga revolutionära uttryck.
Arbetsinställelser, plundring af slott,
och mord höra till ordningen
fördagen — antagligen hämnduttryck för
de maktägandes förtryck. Samtidigt
visa sig tecken till en begynnande
organisation bland industriarbetarne
— säkerligen en frukt af
studenternas socialistiska mission. Man
känner ganska litet till alla dessa
rörelser, som måhända äro förebud till
en social omhvälfning i Ryssland;
däremot kunna de politiska morden
ej fördöljas, och det som träffade
inrikesministern Sipjagin har väckt stor
uppmärksamhet öfver hela världen.
Äfven Finland har icke gått fritt
från våldsamheter, närmast föranledda
af det hatade vämpliktsuppbådet.
Blodiga gatukravaller ha ägt rum i
Helsingfors och skulden härtill
synes uteslutande ha legat hos
ordningsmakten, i detta fall kosackerna,
hvilkas brutala uppträdande retade
folkmassan till raseri.
. Inom vår riksdag har
1 * arbetats med högtryck
arbetet. — om till förmån för
de viktiga frågornas lösning är mer
än tvifvelaktigt. Regeringen har
misslyckats i sina statssocialistiska planer:
telefonköpet afslogs utan votering i
båda kamrame, sedan statsutskottet
enhälligt afstyrkt detsamma. Inköpet
af de norrländska grufvoma har ej
ens kommit till behandling i
riksdagen, sedan Kommerskollegium genom
sin utredning gjort slut på saken.
Däremot ha nya lagar rörande
fosterbarns vård och tvångsuppfostran
antagits af riksdagen. Det helt säk«rt
viktigaste beslutet är emellertid den
nya inkomstskatten. Visserligen
kunna flera befogade anmärkningar
framställas mot lagen, som äfven under
utskottsbehandlingen väsentligen
försämrades, men det viktiga är, att för
första gången i vårt skatteväsen
införts de viktiga principerna om
själf-deklaration och progressiv beskattning,
och endast detta gör 1902 års
riksdag värd att minnas.
För riksdagsarbetet i öfrigt hänvisa
vi till en uppsats af borgmästaren J.
Pettersson i detta nummer.
_ . . En företeelse, som helt
säkert för framtiden
amerikan/se- torde få eR utomordent_
r,n9‘ hg betydelse är Ameri-
kas allt mer växande välde öfver
England. Det fordna moderlandet
har under en längre tid stillatigande
åsett, hur de företagsamma och
kapitalstarka amerikanarne bemäktigat
sig den ena fabrikationsgrenen efter
den andra, men när en dag, den 19
april, den amerikanske
kapitalistkungen Morgan lyckades samla 6 af de
största engelsk-amerikanska
ångbåts-bolagen i en enda stor atlantisk trust
med högkvarter i Amerika, då
vaknade ändtligen det engelska folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
