Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Social månadsrevy. Af G. H. von Koch - Englands amerikanisering - Premielönsystemet - Hur bo arbetarne? - Spar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till medvetande om den hotande
faran. Visserligen segla fortfarande de
nämnda bolagens ångbåtar under
engelsk flagg och tre ångbåtslinier stå
ännu utanför trusten, men det anses
endast vara en tidsfråga när den
»atlantiska ångfärjan» helt och hållet
öfvergår i amerikansk ägo; och det
nästa amerikanska steget torde vara
att inköpa de engelska
järnvägslinier-na, som ju äro i enskilda bolags
ego. I sanning dystra utsikter för
England, om ej steget tages fullt ut,
att sammansmälta de båda
nationerna jämte alla öfriga engelsktalande
folk till en aUt behärskande
världsmakt.
D . ... Emellertid torde väl
tiden e3 vara mogen
^ ’ för dylika storartade
planer och man letar därför i
England och andra länder, som berörts
af den amerikanska konkurrensen,
•efter medel att bestå i kampen.
Framförallt söker man att uppnå den
amerikanska industriens höga teknik,
hvilken förklarar, att i Amerika
såväl arbetslöner som nettovinst äro
högre än i något europeiskt land.
Ett annat medel, som man allt mer
börjat använda, är att öka
arbetsprodukten genom ätt göra arbetarne mer
och mer intresserade af arbetet.
Försöken med vinstandelssystemét ha
visserligen mångenstädes gifvit
nedslående resultat, men vissa
modernare former däraf, som gifva
arbetarne såväl andel i vinsten som
del-egareskap i affären, ha utfallit
gyn-sammare. Men det största intresset
synes för närvarande samla sig vid
försöken att ersätta det
otillfredsställande ackordsystemet med andra
löneformer, såsom premielön,
referenstariff, good-fellowship-systemet m. fl.
Dessa system, som pröfvats såväl i
England som Amerika, äro grundade
på något olika principer, men i
allmänhet afse de att ersätta arbetaren
för den tidsbesparing som han vid
arbetet kunnat åvägabringa. Enligt
premielönesystemet t. ex. erhåller
arbetaren öflig tidlön som minimilön, och en
viss s. k. normaltid fastställes för
arbetets utförande. Om sedan
arbetaren behöfver kortare tid än den
normala för arbetets utförande, erhåller
han en extra godtgörelse, en premie,
för den sparade tiden. Denna
premie bör naturligtvis ej ändras såsom
så ofta sker med stycklönen, ifall
icke arbetstiden väsentligen
förkortas genom någon
produktionsän-dring. Härigenom erhåller arbetaren
ett bestämdt intresse af att inbespara
mesta möjliga tid; och en
motsvarande ökning i produktionen kan
väntas uppstå. Det kan tilläggas, att
en form af premielönsystemet är
under införande vid Atlas verkstäder i
Stockholm.
Hur bo arbe- Ff att ,Ta“ folk*’
, - maste man »bo som
tornet folk)S skref nyligen en
tidning. Detta borde
uppmärksammas af styresmännen för våra
storstäder, ty där är bostadseländet störst.
1 Stockholm synes man ändtligen
ha kommit sd långt, att frågan ej
längre kan ignoreras. En
undersökning pågår inom fattigvårdsnämnden
rörande beskaffenheten af cirka 40,000
bostäder. Om, såsom är meningen,
.de hygieniska, moraliska
och-ekonomiska synpunkterna beaktas vid
denna undersökning, kan måhända
resultatet i någon mån påverka
myndigheterna att verkligen råda bot på
det bostadselände, som så länge
skadat Stockholms arbetarebefolkning.
Tillsvidare må det emellertid
fastslås, att Stockholms stad i sina egna
bostäder tolererar högst klandervärda
förhållanden. Så t. ex. bodde i
stadens samtliga 7,295 bostadsrum (med
3,064 kök) icke mindre än 19,624
personer, sålunda 2 7/I0 person pr rum.
När man betänker, att de allra flesta
bostäderna äro trånga och dåligt
inredda, måste detta betecknas som
öfverbefolkning. Ännu mer framträda
de dåliga bostadsförhållandena
derigenom, att af det uppgifna antalet
innevånare icke mindre än 5,563 äro
inneboende. Proportionen mellan
hyresgäster och inneboende är sålunda
2 7* till 1. Det synes som om
Stockholms stad icke behöfde någon
ytterligare utredning för att företaga
reformer i bostadsfrågan!
„ , Det är en känd sak,
Par’ att svenskarne icke äro
lagda för sparsamhet. Häraf följer
ej att man skall uppgifva tanken på
sparsamhet, utan tvärtom att alla
goda medel böra användas för att
befordra och underlätta sparandet.
Utan tvifvel ha vi i detta afseende
felat mycket i Sverige. Vi undervisa
för litet i konsten att spara och vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
